Edith Nawakwi | |
---|---|
Edith Nawakwi in 2015 | |
Minister of Finance | |
Nyengo: 1998 – 1999 | |
Mlongozgi charu | Frederick Chiluba |
Kupokela | Ronald Penza |
Kuwiska na | Katele Kalumba |
Umoyo wamunthu | |
Kubabika | Edith Zewelani Nawakwi 1959 (age 64–65) Mwenzo, Northern Province, Zambia |
Chikhaze | Zambian |
Chipani | Forum for Democracy and Development |
Nthengwa | Geofrey Hambulo |
Ŵana | 3 |
Sukulu |
|
Ntchito |
|
Unkhwantha | Economist |
Edith Zewelani Nawakwi (wakababika c. 1959) ni wandale wa Zambia ndipo ni nkhwantha ya vyachuma. Ni mwanakazi wakudanga mu Zambia kuŵa nduna ya vya ndalama kufuma apo wakasankhika mu 1998 kufuma apo Zambia yikapokera wanangwa vyaka 33. Kweniso wakaŵa mwanakazi wakwamba pa caru ca SADC. Iyo ni purezidenti wa Forum for Democracy and Development (FDDC) uko wakajiyimira pa chisankho cha 2016.[1]
Nawakwi wakababikira ku Mwenzo, kumpoto kwa Zambia. Ali ndi digiri ya Agriculture Economics and Business Management kuchokera ku University of Zambia ndipo ali ndi diploma ya postgraduate mu Economics of Energy and Development kuchokera ku Imperial College London, London.[2]
Ntchito yake ya ndale yikamuwona wakunjira mu Movement for Multi-Party Democracy (MMD) mu 1990. Wakaŵa na maudindo ghakupambanapambana gha ndyali, kusazgapo nduna yakuwona vya nkhongono na maji, nduna yakuwona vya nkhongono na maji, nduna yakuwona vya ulimi, vyakurya na somba, nduna yakuwona vya ndalama na nduna yakuwona vya ntchito na umoyo pakati pa 1992 na 2001.[3]
Mu chaka cha 2001, iyo pamoza na ŵanyake awo ŵakaŵa ŵa Movement for Multi-Party Democracy ŵakambiska Forum for Democracy and Development uko wakaŵa Secretary General na Vice-President wa chipani ichi pambere wandasankhike kuŵa president wa chipani ichi mu chaka cha 2005.[4]Mu 2011, pasi pa chilato cha Forum for Democracy and Development, wakaŵa mwanakazi yekha uyo wakathaskana pa chisankho cha 2011, ndipo wakaŵa wa nambara 7 pa mavoti ghakukwana 6,833. Wakathasaso pa chisankho cha 2015 cha purezidenti, ndipo wakaŵa wachitatu na mavoti 0.92%.[5] Mu chaka cha 2016, wakaluta ku mavoti gha president pa mavoti gha 2016 apo wakafika pa chitatu, kupokera mavoti 24,149.[6][7]
Wakutengwa kwa Geoffrey Hambulo uyo wali na ŵana ŵatatu. Mu Janyuwale 2013, yumoza wa ŵana ŵake ŵasungwana, Hatamba Hambulo, wakakomeka. Thupi lake likasangika mu chibuwu mu Ibex Hill na mawoko na malundi ghakukakika.[8][9]