Tekst üüb Öömrang |
Eegenskapen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Algemian | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nööm, Symbool, Numer | Karboon, C, 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seerie | Nianmetal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skööl, Periode, Blook | 14, 2, p | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Klöör, Skak | suart (Grafit) klaar (Diamant) güülbrün (Lonsdaleit) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
CAS-Numer | 7440-44-0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uundial | 0,087 %[1] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomaar [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoommase | 12,011 (12,0096 – 12,0116)[3][4] u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoomraadius (bereegent) | 70 (67) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent-Raadius | 76 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Van der Waals-Raadius | 170 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektroonen | [He] 2s2 2p2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Energii | 4,81 eV | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Ionisiarang | 1086,5 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Ionisiarang | 2352,6 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3. Ionisiarang | 4620,5 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4. Ionisiarang | 6222,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Füsikaalisk [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tustant | fest | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Feranrangen | 3 (t.b. Grafit (G), Diamant (D)) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristal | G: hexagonaal D: kuubisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sachthaid | G: 2,26 g/cm3 D: 3,51 g/cm3[5] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hardhaid | G: 0,5 D: 10 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Magnetismus | diamagneetisk (D: Χm = −2,2 · 10−5;[6] G: bis −4,5 · 10−4[7]) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Auergungsponkt | 3915[8] K (3642 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molaar Rüm | G: 5,31 · 10−6 m3/mol D: 3,42 · 10−6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dampwaremk | 715 kJ/mol kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Faard faan a tuun | D: 18350 m/s | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremk | G: 709 J/(kg · K)[9] D: 427 J/(kg · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cheemisk [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksidatsionstustant | −4, −3, −2, −1, 0, 1, 2, 3, 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksiiden | CO2; CO | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sür of baasisk | lacht sür | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegatiwiteet | 2,55 (Pauling-Skala) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Muar isotoopen bi List faan isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NMR-Eegenskapen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seekerhaid | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Miast wurd SI-ianhaiden brükt. |
Karboon (faan lat. carbō ,Holtkööl‘, of uk Köölstoof) as en cheemisk element mä det ufkörtang C an det atoomnumer 6.
Hat komt uun a natüür föör uun rian furem üs diamant of grafit, of uk cheemisk bünjen üs en karbiid, karbonaat, eerdööle, eerdgas of kööl. Karboon koon ham mä föl ööder cheemisk elementen ferbinj. Diarmä as hat uk det grünjlaag faan't labenen üüb a eerd.