Tekst üüb Öömrang |
Eegenskapen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Algemian | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nööm, Symbool, Numer | Phosphor, P, 15 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seerie | Nianmetal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skööl, Periode, Blook | 15, 3, p | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Klöör, Skak | witj-güül (W) jonkruad (R) suart (S) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
CAS-Numer | 7723-14-0 (ruad) 12185-10-3 (witj) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uundial | 0,09 %[1] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomaar [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoommase | 30,973761998(5)[3] u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoomraadius (bereegent) | 100 (98) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent-Raadius | 107 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Van der Waals-Raadius | 180 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektroonen | [Ne] 3s2 3p3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Ionisiarang | 1011,8 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Ionisiarang | 1907 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3. Ionisiarang | 2914,1 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4. Ionisiarang | 4963,6 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
5. Ionisiarang | 6273,9 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Füsikaalisk [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tustant | fest | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Feranrangen | 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristal | orthorhombisk (suart) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sachthaid | weiß: 1,83 g/cm3[4] ruad: 2,0...2,4 g/cm3[5] suart: 2,69 g/cm3[6] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Magnetismus | diamagneetisk (ruad: Χm = −1,9 · 10−5[7] suart: = −2,9 · 10−5)[7] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltponkt | witj: 317,3 K (44,2 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Köögponkt | weiß: 553,2 K[8] K (280 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molaar Rüm | 17,02 · 10−6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dampwaremk | 51,9 kJ/mol[8] kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltwaremk | 0,64 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dampdruk | rot: 3900 Pa[5] weiß: 3300[4] Pa bei 293 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremk | rot: 685,6[1] J/(kg · K) bi 298 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremkfeerang | 0,236 W/(m · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cheemisk [2] | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksidatsionstustant | ±3, 4, 5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksiiden | P2O5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sür of baasisk | lacht sür | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegatiwiteet | 2,19 (Pauling-Skala) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Muar isotoopen bi List faan isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NMR-Eegenskapen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seekerhaid | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Muar wäärnangen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
MAK-miat | Schweiz: 0,02 mg·m−3 (witj/güül fosfoor, iinöösemt stoof)[10] | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Miast wurd SI-ianhaiden brükt. |
Fosfoor (faan ualgreks φωσφόρος phōsphóros, nordfriisk drait laacht) as en cheemisk element mä det ufkörtang P an det atoomnumer 15.