Frans Hedberg | |
![]() Frans Hedberg 1903. | |
Pseudonym | Esbern Snare Palle Block Paul Qvitt |
---|---|
Född | Frans Theodor Hedberg 2 mars 1828 Stockholm, Sverige ![]() |
Död | 8 juni 1908 (80 år) Adolf Fredriks församling, Stockholm, Sverige ![]() |
Yrke | översättare, författare[1][2], skådespelare, poet[3] och tecknare |
Nationalitet | Sverige[4] |
Språk | Svenska |
Priser | Litteris et Artibus, 1865 |
Make/maka | Amanda Broman (g. 1857-1908, hans död) |
Barn | Walborg Hedberg Tor Hedberg Karl Hedberg Nils Hedberg Elin Hedberg |
Sida på Wikisource | Författare:Frans Hedberg |
Frans Theodor Hedberg, född 2 mars 1828 i Stockholm, död där i Adolf Fredriks församling 8 juni 1908[5], var en svensk författare och skådespelare. Han skrev under pseudonymerna Esbern Snare, Palle Block och Paul Qvitt.
Frans Hedberg var från 1857 gift med skådespelerskan Amanda Broman, dotter till Robert Broman, och var i äktenskapet far till Walborg, Tor, Nils, Karl och Elin Hedberg.[6]
Hedberg växte upp på Frimurarebarnhuset och uppfostrades under sex år på ett torp under Sigridsholms säteri 4 mil norr om Stockholm. Senare kom han att placeras hos en moster och hennes man som var vaktmästare. Efter tre år vid Jacobs skola och två vid Tyska lyceum tvingades han börja försörja sig, och arbetade två år hos en destillator samt därefter en kort tid hos en kramhandlare. Därefter kom han under sex år att vara anställd hos en perukmakare. Under den här tiden började han även skriva noveller och dikter i Friskytten.
År 1849 lämnade han perukmakaryrket för att försöka slå sig fram som skådespelare, och debuterade 1849 i Uddevalla samtidigt som han fick sin första pjäs, Hafvets son, uppförd.[7] Sedan han lämnat skådespelarbanan 1854 för att etablera sig som författare, arbetade Hedberg som lärare i deklamation vid Kungliga teatrarna 1862–1881 samt vid Musikkonservatoriet från 1870. Han var intendent vid Kungliga Stora Teatern 1871–1881, och därefter direktör två år vid Stora Teatern i Göteborg.[8]
Hedberg hittade slutligen sin plats som författare i musiktidskrifter, där han samarbetade med Ludvig Norman och Albert Rubenson. Frans Hedberg skrev också många teaterpjäser och var 1800-talets mest spelade svenska pjäsförfattare. Han skrev operalibretton, bland annat till Ivar Hallströms opera Den bergtagna, som Folkoperan i Stockholm sommaren 2005 spelade på Ulriksdals slottsteater, Confidencen. Hedberg är också författare till historiska dramer som Dagen gryr (1863) och det populära Bröllopet på Ulvåsa (1865), samt skildringar från sina år som skådespelare, Fyra år vid landsortstheatern (1857–1858), Svenska skådespelare (1884) med flera. Han har författat några realistiska berättelsesamlingar, såsom Svart på hvitt (1876–1879) och Stockholmslif och skärgårdsluft (1886). Några dikter och levnadsminnen samlade han i Vid skrifbordet och bakom ridån (1908).[8] Redan 1866 utgav han en diktsamling, bland annat med minnestal över bortgångna samtida 1855–1866.[9] Hedberg översatte Richard Wagners opera Lohengrin till svenska. Han gav även ut skönlitterära arbeten, och använde sig av pseudonymerna Esbern Snare, Palle Block och Paul Qvitt.
Hedberg blev invald som ledamot nummer 434 av Kungliga Musikaliska Akademien den 28 januari 1870.
Kulturhistoriskt intresserade läser gärna hans minnesböcker, där han berättar om livet som turnerande skådespelare i landsorten och om livet på Kungliga Teatern i Stockholm, och han har även skrivit böcker där han porträtterar 1800-talets skådespelare och operasångare.
Han tilldelades Litteris et Artibus 1865.[10]
Frans Hedberg ligger begravd på Nya kyrkogården i Vaxholm.