Moted: | Никола Тесла 10 yulul 1856 Smiljan[*] |
Deadam: | 7 yanul 1943 New York, Hell's Kitchen[*] |
Deadamakod: | myocardial infarction[*] |
Lifatopam: | Praha, Budapest, Graz, Paris, Colorado Springs, New York, Karlovac[*], Smiljan[*] |
Cal(s): | hidatuvan[*], electrical engineer[*], mechanical engineer[*], hifüsüdan[*], futurist[*] |
Tatät(s): | Austrian Empire[*], Kingdom of Hungary[*], Lamerikän |
Matan(s): | no value |
Pal(s): | Milutin Tesla[*], Đuka Madic[*] |
Gem(s): | Marica Kosanovi[*] |
Dispenäd: | |
Hiel Nikola Tesla (Särbänapüko: Никола Тесла; 1856 yulul 10 - 1943 yanul 7) äbinom datuvan, füsüdan ä cinädan. Pämotom in Smiljan, in Kroasän; äbinom Särbänan ä reigäb Lampöräna Lösteränik e poso ävedom tatätan Lamerikänik.[1] El Tesla sevädom ledino sekü keblünots staböfik oka jäfüde: lektin e magnetim finü tumyel 19id e primü tumyel 20id. Datuvots e vobod teorik ela Tesla äfomons stabi lektinasitas me flum cenöl (FC), keninükamü motor-FC; me ons, el Tesla äyufom ad primön levoluti dustodik telid. Lautans, kels äsevoms omi e poso äbepenoms lifajenädi omik, elecedoms omi „mani, kel ädatikom tumyeli 20id“[2] äsi „saludani lektina nulädik“.[3]
Posä äblofom mögi kosäda nen drats (radion) ed ävikodom pö „Krig Flumas“, ägetom stimi as lektinacinädan gretikün Lamerikäna.[4] Dil gretik voboda omik äfomon stabi lektinacinäda atimik, e datuvots mödik oma älabons veüti vemo gretiki. Ün tim at, in Lamerikän, fam ela Tesla äbinon so gretik äs ut datuvana votik alseimik in kuliv pöpedik,[5] ab sekü pösodöf boso bisarik oma e lesags anikna pätuüköls omiks tefü mögs volfama nolavik e kaenavika, el Tesla fino pävutom e pälelogom as „nolavan lienetik“.[6][7] Ibä neai idemon jenöfiko fineni okik, el Tesla ädeadom pöfik bäldotü lifayels 86.
Nem stabäda ela SI ad mafön densiti fluma magnetik (suvo sevädik as fel magnetik, B): el tesla, pävälon stimü om (dü el Conférence Générale des Poids et Mesures in Paris ün 1960).
Näi vobod okik dö lektinamagnetim e kaenalav, kredoy, das el Tesla äkeblünom stabes mekavamenava, radara e nünömava, äsi volfame glöpava, kerafüsüda[8] e füsüda teorik. Ün 1943, Cödöp Löpikün Lamerikäna äcedon omi datuvani radiona.[9] Ans duinodas omik pegebons, in mod padöbatöl, ad stütön pölanolavis difik, teorodis tefü YFNs e koultimi nulädik.
El Tesla pastimon in Särbän ed in Kroasän, äsi in Tsyegän (Tsyegoslovakän ägevon ome köni löpikün Leona Vietik) e no calöfiko in lomän nulik oma: Lamerikän.