Willi Boskovsky, född 16 juni 1909 i Wien, död 21 april 1991 i Visp i Schweiz var en österrikisk violinist och dirigent. Han är mest känd för att under många år ha varit konsertmästare vid Wienerfilharmonikerna, och för att ha dirigerat nyårskonserten från Wien under åren 1955-1979.

Biografi

Boskovsky utbildades vid Universität für Musik und darstellende Kunst Wien, och avslutade sin utbildning där år 1926. År 1932 blev han medlem av Wienerfilharmonikerna, och under åren 1939-1971 var han konsertmästare för denna orkester. 1935 blev han professor i violinspel vid Wiener Musikakademie, och samma år konsertmästare i orkestern vid Wiener Staatsoper.

Han efterträdde Clemens Krauss som dirigent för nyårskonserten från Wien, ett uppdrag som han hade under åren 1955-1979. Han dirigerade orkestern enligt gammal tradition som s.k. Stehgeiger, d.v.s. dirigerande konsertmästare med fiolen i hand. Han var också chefsdirigent för Wiener Johann Strauss Orchester från 1969 till sin död.

Boskovsky var även aktiv på kammarmusikens område. Han ledde såväl Boskovskykvartetten och Wieneroktetten, och gjorde tillsammans med dessa flera berömda inspelningar. Han var en framträdande uttolkare av Wolfgang Amadeus Mozarts musik. Han spelade in alla violinsonaterna tillsammans med pianisten Lili Kraus, och samtliga pianotrior tillsammans med Kraus och Nikolaus Hübner.

Inspelningar

Boskovskys huvudsakliga skivmärke var Decca. Ett urval av hans inspelningar är följande[1]:

Willi Boskovsky spelar violinsolot i Clemens Krauss inspelning av Richard Strauss Ein Heldenleben (Decca LP ACL 241).

Referenser

  1. ^ The Art of Record Buying 1960 (E.M.G., London 1960); E. Sackville-West and D. Shawe-Taylor, The Record Year 2 (Collins, London 1953); Decca Records, Supplementary Catalogue of 78 r.p.m. and 33 r.p.m. Long Playing Records, April 1949 to September 1950 (Decca, London 1950).
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.