Sankt Johannes kyrka | |
Kyrka | |
Sankt Johannes kyrka i december 2012.
| |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Stockholms län |
Ort | Stockholm |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Stockholms stift |
Församling | S:t Johannes församling |
Plats | Kammakargatan 8A, 111 40 Stockholm |
- koordinater | 59°20′22″N 18°3′53″Ö / 59.33944°N 18.06472°Ö |
Invigd | 25 maj 1890, pingstdagen |
Bebyggelse‐ registret |
21300000004716 |
Kyrkan och klockstapeln i februari 2021.
|
Sankt Johannes kyrka, invigd den 25 maj 1890, är belägen högst upp på Brunkebergsåsen vid Malmskillnadsgatans norra ände på Norrmalm i Stockholm. Den är församlingskyrka för Sankt Johannes församling, som ingår i Domkyrkokontraktet i Stockholms stift, och sedan december 2020 stängd för renovering med oklar framtid.
Den första kyrkliga byggnaden på platsen var ett begravningskapell, som byggdes 1651. Platsen utgjorde då begravningsplats för Jakob och Johannes församling. Under senare delen av 1600-talet diskuterades en stenkyrka, men först på 1770-talet fick man tillstånd av Gustav III att bygga en ny kyrka i klassicistisk stil.
Jean Eric Rehn fick uppdraget att rita kyrkan. Anläggningsarbetet påbörjades den 14 september 1783. Arbetena avbröts i februari 1784 genom instruktion från kungen som under resor i Italien hade kommit i kontakt med nyantika strömningar, och ansåg att Rehns stil var för gammalmodig. Kungen gav istället den franske arkitekten Léon Dufourny uppdraget att komma med ett nytt förslag. Dufourny föreslog en kyrka i nyantik stil utan fönster. Förslaget upplevdes kanske främmande och bygget blev inte av. Istället reparerades och utvidgades den befintliga träkyrkan.[1]
Mot slutet av 1800-talet aktualiserades planerna på nytt. En tävling utlystes som vanns av arkitekten Carl Möller med ett förslag i nygotisk stil. Den 14 september 1883 – på dagen 100 år efter grundläggningen av det första försöket – beslutades förslaget. Den nya kyrkan invigdes på pingstdagen 1890. Invigningen förrättades av ärkebiskop Anton Niklas Sundberg i närvaro av bland andra kung Oscar II, prins Carl och prins Eugen.[2]
Exteriören är tämligen typisk nygotik, varför spiran likar exempelvis de i Luleå och Uppsala domkyrka. 2009 skyms byggnaden till stor del av den omgivande bebyggelsen men på äldre fotografier, tagna från exempelvis Katarinahissen, syns kyrkspiran tydligt.
På grund av Brunkebergsåsens sträckning är kyrkan orienterad i nord-sydlig riktning med koret i norr, istället för den brukliga öst-västliga.
Sankt Johannes kyrka är en nygotisk kyrka byggd i tegel. Den har stor rymd och utmärks interiört särskilt av de höga spetsbågefönstren och dess glasmålningar. I mittenfönstret i koret syns Jesus på korset samt Maria och lärjungen Johannes. De övriga fyra fönstren i koret visar de tolv apostlarna grupperade tre och tre. Västra transeptfönstret skildrar Jesu födelse, och östra hans uppståndelse. Glasmålningarna tillverkades av Franz Xaver Zettler i München.
Takmålningarna i koret utfördes av Agi Lindegren.
Altarskåpet ritades av Theodor Lundberg och är sirligt utsmyckat i gotisk stil. I mitten ses Jesus på korset och han omges av personer ur Gamla Testamentet: Abel, Melkisedek, Aron och Isak.
I söder, över orgelläktaren, finns ett stort rosettfönster.
Disposition 1890:[3]
Manual I | Manual II | Manual III | Pedal | Koppel |
---|---|---|---|---|
Principal 16' | Borduna 16' | Basetthorn 8' | Principal 16' | I/P |
Principal 8' | Principal 8' | Violin 8' | Subbas 16' | II/P |
Gamba 8' | Dolce 8' | Salicional 8' | Kvinta 10 2/3' | III/P |
Hålflöjt 8' | Flûte harmonique 8' | Voix céleste 8' | Violoncelle 8' | P 4'/P |
Dubbelflöjt 8' | Borduna 8' | Rörflöjt 8' | Oktava 4' | II/I |
Oktava 4' | Flûte octaviante 4' | Flûte harmonique 4' | Kontrabasun 32' | III/I |
Oktava 2' | Cornet 3 chor | Waldflöjt 2' | III/II | |
Grand Cornet 5 chor | Corno 8' | Euphone 8' | I 4'/I | |
Trumpet 16' | Crescendosvällare | II 4'/II | ||
Trumpet 8' | III 16'/III | |||
Mezzopiano, Mezzoforte,
Forte, Tutti, Registersvällare |
Ryggpositiv I | Huvudverk II | Svällverk III | Recit IV | Pedal | Koppel |
Principal 8' | Principal 16' | Borduna 16' | Borduna 8' | Principal 16' | I/P |
Echoflöjt 8' | Pcinripal 8' | Basetthorn 8' | Flute 4' | Subbas 16' | II/P |
Octava 4' | Octava 8' | Flûte harmonique 8' | Hålflöjt 2' | Quinta 12' | III/P |
Doublette 2' | Dubbelflöjt 8' | Rörflöjt 8' | Cornett III | Octava 8' | IV/P |
Larigot 1 1/3' | Gamba 8' | Violin 8' | Vox humana 8' | Borduna 8' | I/II |
Sifflöjt 1' | Quinta 6' | Voix celeste 8' | Tremolo | Octava 4' | III/II |
Scharffcymbel IV-V | Octava 4' | Octava 4' | Hintersatz IV | IV/II | |
Oboe 8' | Flûte douce 4' | Flûte harmonique 4' | Contrabasun 32' | I/III | |
Cromorne 8' | Ters 3 1/5' | Nasard 3' | Basun 16' | ||
Tremolo | Quinta 3' | Waldflöjt 2' | Fagott 16' | ||
Octava 2' | Ters 1 3/5' | Trumpet 8' | |||
Grand Cornet V | Carillon IV | Trumpet 4' | |||
Mixtur V | Fagott 16' | Singend cornett 2' | |||
Cymbale III | Trumpet 8' | ||||
Trumpet 16' | Corno 8' | ||||
Trumpet 8' | Clarion 4' | ||||
Clarion 4' | Tremolo | ||||
Crescendosvällare |
Kororgeln är byggd 1967 av Bruno Christensen & Sønner Orgelbyggeri, Tinglev, Danmark och är en mekanisk orgel.
Huvudverk I | Bröstverk II | Pedal | Koppel |
Rörflöjt 8´ | Gedackt 8´ | Subbas 16´ | I/P |
Principal 4´ | Rörflöjt 4´ | Gedackt 8´ | II/P |
Blockflöjt 4´ | Principal 2´ | Oktava 4´ | II/I |
Waldflöjt 2´ | Nasard 1 1/3' | Nachthorn 2´ | |
Mixtur IV | Cymbel II | Fagott 16' | |
Dulcian 16' | Krummhorn 8' | Trumpet 8' |
I slutet av 2020 stängdes kyrkan för renovering.[4] Sommaren 2022 blev även stora delar av kyrkogården avstängd, på grund av rasrisk, med följden att dess gravar inte går att besöka.[5] Under våren 2023 öppnades både kyrka och kyrkogård upp igen, då det inte längre finns någon akut rasrisk. Kyrktornet genomgår nu en omfattande renovering som kommer pågå under 2024.
Trots sitt nygotiska yttre är Sankt Johannes kyrka byggd med teknik som i slutet av 1800-talet var helt ny, och mer liknade de då moderna skyskraporna än medeltida tegelkyrkor. Viktiga delar av konstruktionen har varit helt inbyggda, och därmed omöjliga att underhålla eller ens inspektera. Därför upptäcktes inte skadornas omfattning förrän man stängt av kyrkan för renovering. 2021 noterade man kraftiga rostangrepp på tornets järnspira, och dessutom rejäla rostskador på det stag av järn som håller tornets motvikt, vilket väger 6 ton. Om motvikten skulle falla var risken stor att hela tornet rasar.[6] Församlingen uppgav att om man inte får ekonomisk hjälp med att bekosta en både omfattande och dyr renovering, kommer man tvingas begära rivning av kyrkan.[7]2023 påbörjades renoveringen och det finns inte längre någon akut rasrisk. Kyrkogården och kyrkan har därför öppnats upp.
Vid kapellet från 1600-talet uppfördes 1692 en klockstapel. Stapeln hade tre klockor av vilka två flyttades till den nya kyrkan och hänger i tornet tillsammans med 3 stålklockor från Bochum. Den största av dessa är Sveriges största stålklocka och väger omkring 2800 kg. Den tredje och minsta klockan överfördes 1904 till Stefanskyrkan. En ny klocka har installerats i stapeln.[8] Klockstapeln är Norrmalms äldsta bevarade träbyggnad.[9]
|