Oskar Lindberg
Oskar Lindberg
Oskar Lindberg
Levnad
FödelsenamnOskar Fredrik Lindberg[1]
Född23 februari 1887[1]
Gagnef, Dalarna[1]
Död10 april 1955 (68 år) [1]
Stockholm[1]

Oskar Fredrik Lindberg, född 23 februari 1887 i Gagnef, Dalarna, död 10 april 1955 i Stockholm,[1] var en svensk tonsättare, kyrkomusiker och musikpedagog samt professor.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Lindberg tjänstgjorde redan som fjortonåring vid högmässan i sin födelsesocken Gagnef med sitt orgelspel. Han studerade vid Kungliga Musikkonservatoriet 1903–1911, där han bland annat avlade organistexamen 1906. Jämsides studerade Lindberg komposition för Ernst Ellberg och Andreas Hallén, men kompletterade med studier i dirigering vid Akademien i Sondershausen, med vidare fördjupning i Tyskland och Österrike. Åren 1906 till 1914 verkade han som organist i Trefaldighetskyrkan i Stockholm och från 1914 till 1955 i Engelbrektskyrkan. Han var lärare i harmonilära vid Kungliga Musikkonservatoriet från 1919 till 1952 och utnämndes där till professor 1936.

Lindberg var en av grundarna till Föreningen svenska tonsättare, som bildades 1918. Han var vidare en av medlemmarna i tonsättargruppen Spillran, som också bildades 1918. Lindberg var Stockholms Akademiska Orkesters förste dirigent efter orkesterns bildande 1922. Han var ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien från 1926.

Lindberg deltog i produktionen av 1939 års koralbok. Han skrev också många icke-kyrkliga verk, bland annat en symfoni och symfoniska dikter. Vid ett möte i Gagnefs missionshus hörde han en sång som etsade sig fast i hans minne. Inför en radioutsändning 1936 skrev han ett arrangemang för orgel baserat på denna melodi. Stycket kallade han Gammal fäbodpsalm från Dalarna och torde vara det verk av Lindberg som framförs mest i våra dagar.[2]

Efterforskningar har visat att melodin kallades Psalm från Älvdalsåsen och sjöngs av en kringvandrande blind musiker - "Blind-Olof", Grund Olof Ersson (1807-1881). Denne hade lärt sig den av storspelmannen Bälter Erik Olsson (f. 1793), vars dotter han gifte sig med. Ännu en spelman från Älvdalsåsen, Kettis Lars Matsson (1857-1940)[3], lärde sig melodin av Olof varefter en pastor eller kantor Alb. Lindberg upptecknade den. Kompositören är alltså okänd.[4] De upptecknade noterna publicerades för övrigt i Karl-Erik Forsslunds "Med Dalälven från källorna till havet" redan 1919. Många hade följaktligen denna melodi i sitt hem långt före 1936.[5]

Oskar Lindberg är begraven på Gagnefs kyrkogård.[6]

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Oskar Lindberg var farbror till jazzmusikern och kompositören Nils Lindberg.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Verkförteckning

[redigera | redigera wikitext]

Orkester

[redigera | redigera wikitext]

Kammarmusik

[redigera | redigera wikitext]

Verk för piano

[redigera | redigera wikitext]

Verk för orgel

[redigera | redigera wikitext]

Verk för kör och orkester

[redigera | redigera wikitext]

Övriga körverk

[redigera | redigera wikitext]

Sånger med orkester

[redigera | redigera wikitext]

Sånger med piano

[redigera | redigera wikitext]

Scenmusik

[redigera | redigera wikitext]

Psalmer

[redigera | redigera wikitext]

Lindberg finns representerad med ett flertal verk i Den svenska psalmboken 1986 (nr 164 - samma melodi som till 495 och 636 - , nr 206, 210, 232 - samma melodi som till 573 - , nr 233, 267, 393, , 527, 574 och 596).

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Lindberg, Oskar Fredrik
  2. ^ Sandin, baksidestext
  3. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Matsson, Kettis Lars
  4. ^ Kantor Helge Wimelius, Älvdalsåsen via Svenskt visarkiv
  5. ^ Då Wimelius och Forsslund skriver "pastor Alb. Lindberg" avses sannolikt kantorn Albert Lindberg, Oskars bror.
  6. ^ Begravda i Sverige, CD‐ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Lindberg, Oskar Fredrik

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]