Ferrari S.p.A. | |
Typ | Publikt aktiebolag BIT: RACE NYSE: RACE |
---|---|
Säte | Amsterdam, Nederländerna |
Huvudkontor | Maranello, Italien |
Nyckelpersoner | John Elkann Styrelseordförande Piero Ferrari Vice styrelseordförande Benedetto Vigna VD |
Bransch | Biltillverkare |
Antal anställda | 4 919 – 2022 |
Historik | |
Grundat | 13 september 1939 |
Grundare | Enzo Ferrari |
Ekonomi | |
Omsättning | ▲ € 5,095 miljarder |
Rörelseresultat | ▲ € 1,177 miljarder |
Vinst efter skatt | ▲ € 939,294 miljoner |
Tillgångar | ▲ € 7,765 miljarder |
Eget kapital | ▲ € 2,602 miljarder |
Struktur | |
Ägare | 2022-12-31: Exor N.V. – 24,44 % Piero Ferrari – 10,39 % Blackrock – 5,69 % T. Rowe Price – 4,48 % Övriga aktieägare – 55,00 % |
Moderbolag | Ferrari N.V. (–)[1] |
Avdelningar | Scuderia Ferrari |
Övrigt | |
Webbplats | Ferrari.com |
Fotnoter | Statistik från 2022 års bokslut.[2] |
Ferrari S.p.A. (italienska: [ferˈraːri]) är ett italienskt bilmärke grundat av Enzo Ferrari år 1928. Företaget har sedan 1969 ingått i Fiat-koncernen, men blev ett eget bolag den 4 januari 2016 då Ferrari även börsnoterades på Wall Street. Tillverkningen sker i Maranello[3] nära Modena, Italien.
Företaget har sitt ursprung i racingstallet Scuderia Ferrari, som mellan 1929 och 1938 byggde och tävlade med Alfa Romeo-vagnar. Ferrariemblemet, Il Cavallino Rampante, är en svart häst på gul bakgrund, med bokstäverna S och F, som står för Scuderia Ferrari, namnet på Ferraris tävlingsstall. På Ferraris tävlingsbilar är emblemet sköldformat, medan det är rektangulärt på de bilar som säljs till allmänheten. Företaget övergick 1940 i Auto Avio Costruzioni Ferrari och 1948 startades ett formel 1-stall med det ursprungliga namnet Scuderia Ferrari.
Ferrari började tillverka sportbilar på 1940-talet för att finansiera tävlingsverksamheten. Bilarna är traditionellt lackerade i en röd färg vid namn rosso corsa som närmast kan översättas till tävlingsrött. På den tiden då racingbilar var lackerade för att markera tävlingsstallets hemland, var italienska bilar alltid lackerade i denna röda färg. Färgen användes på den tiden sällan på de bilar Ferrari sålde till allmänheten, men har blivit väldigt vanlig sedan dess, och har rent av ofta något slarvigt fått beteckningen "Maranelloröd".
Till Sverige importerades den första Ferrarin 1952 av trävaruhandlaren Valdemar Stener i Färila i Hälsingland. Bilen var av modelltypen 166 MM (kallad Barchetta) med chassinummer 0012. Första agenturen i Sverige innehades av Tore Bjurström i Örebro.[4] Idag är Autoropa Sveriges enda auktoriserade importör och återförsäljare av Ferrari.
Enzo Ferrari startade sin karriär som racerförare för Alfa Romeo i början av 1920-talet. Senare blev han även återförsäljare åt Alfa Romeo i hemstaden Modena. 1929 startade han det egna racingstallet Scuderia Ferrari. Sedan Alfa Romeo lagt ned den egna tävlingsverksamheten 1933 blev Scuderia Ferrari inofficiellt fabriksteam och tog fram tävlingsbilar som Bimotore och Alfetta. När Alfa Romeo återuppväckte sitt eget fabriksstall Alfa Corse 1938 blev Enzo Ferrari stallchef men han lämnade sitt uppdrag redan året därpå.
Ferrari startade tillverkning av maskinutrustning till industrin i Modena under namnet Auto Avio Costruzioni. Hans namn var så förknippat med Alfa Romeo att han förbjöds att bygga bilar under eget namn under fyra år och när han fick en beställning på två bilar till Mille Miglia 1940 kallades dessa Auto Avio Costruzioni 815.
Ferraris första bil under eget namn, sportvagnen 125 S deltog i sin första tävling den 11 maj 1947. Två veckor senare vann Franco Cortese Ferraris första seger i Roms Grand Prix. Ferrari kom att dominera sportvagns-VM under femtio- och sextiotalet och tog tolv VM-titlar mellan 1953 och 1967. Scuderia Ferrari vann även nio Le Mans-lopp mellan 1949 och 1965, därav sex raka segrar mellan 1960 och 1965.
Efter en turbulent tid för Scuderia Ferrari då framgångarna uteblev gjorde stallet en storsatsning med 312PB säsongen 1973 vilket gav ännu en VM-titel. Eftersom motgångarna även drabbat formel 1-stallet lade Ferrari ned sin sportvagnsverksamhet efter 1973 för att fokusera på formel 1.
Ferrari kom tillbaka till sportvagnsracingen i mitten av 1990-talet med en enhetsserie kallad Ferrari Challenge, som körs med företagets mittmotormodeller. Bilarna används även i internationell GT-racing.
Scuderia Ferrari missade den första F1-tävlingen i Storbritannien 1950 men sedan dess har stallet tävlat under alla formel 1-säsonger. Fram till 2008 har detta resulterat i 16 konstruktörstitlar och 14 förartitlar.
Ferraris sportbilar, från 1950 till 1999. - nästa » | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Typ | 1950-talet | 1960-talet | 1970-talet | 1980-talet | 1990-talet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | ||
Frontmotor | GT | 166 | 195 | 212 | 250 Europa | 250 GT | 275 | 330 | 365 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
340 | 342 | 375 | 410 SA | 400 SA | 500 SF | 365 Ca | 365 Daytona | 550 Maranello | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2+2 | 250 GTE | 330 Am | 330 2+2 | 365 2+2 | 365 GTC/4 | 365 GT/4 | 400 A | 400i | 412 | 456 GT | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mittmotor | V6/V8 | 206 | 246 | 308 GTB/GTS | 328 | 348 | F355 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2+2 | 308 GT/4 | Mondial | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Boxer | 365 GT4 BB | 512 BB | 512 BBi | Testarossa | 512TR | F512M | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Supersportbil | 250 GTO | 288 GTO | F40 | F50 |
|
|