Carl Anton Wetterbergh
Född6 juni 1804[1]
Jönköping[2], Sverige
Död31 januari 1889[3] (84 år)
Linköpings församling[3]
BegravdGamla griftegården, Linköping[4][5]
kartor
Andra namnOnkel Adam
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare, läkarförfattare, läkare[6]
MakaHedvig Fredrika Brydolf
(g. 1837–1889)
BarnBerndt Wetterbergh (f. 1840)
FöräldrarJohan Wetterbergh
SläktingarAlexis Wetterbergh (syskon)
Redigera Wikidata
C. A. Wetterbergh i yngre dagar. (Efter förlaga av A J Salmson. Konstnär: Andersson.)
Wetterberg som regementsläkare i Östersund.

Carl Anton Wetterbergh, född 6 juni 1804 i Jönköping, död 31 januari 1889 i Linköping, var en svensk läkare, författare och grafiker, mest känd under pseudonymen Onkel Adam.

Biografi

Han var son utom äktenskapet till hovrättsrådet och konstnären Anders Johan Wetterbergh och Anna Christina Lyckman (Lökman) och från 1837 gift med Hedvig Fredrika Brydolf samt halvbroder till Alexis Wetterbergh. Han växte upp med en frisinnad publicist som far och fick enligt dåtiden en mycket fri uppfostran.

Wetterbergh ägnade sig först åt studier i juridik vid Lunds universitet, men då fadern hade kommit på obestånd sadlade han om och utbildade sig till läkare. Detta skedde under stora umbäranden, då han själv måste försörja sig under studietiden. 1834 blev han medicine licentiat och tjänstgjorde som läkare i Jönköping under Sveriges första koleraepidemi. Han blev slutligen kirurgie magister 1835 och år 1837 utnämndes han till regementsläkare vid Jämtlands fältjägarregemente och bosatte sig som nygift i Östersund. Han grundade år 1845 Jämtlands första tidning, Jämtlands Tidning.

Redan 1832 hade han medarbetat som novellist i Stockholms-Posten. Sedan gjorde han uppehåll i författandet till 1840-talet. I hemmet i Östersund blev bristen på böcker akut. Tre nära dödsfall, bland annat en dotter och Wetterberghs far, gjorde att han började skriva små noveller till tröst, som han sedan högläste för hustrun under de långa vinterkvällarna. En god vän i Stockholm fick ta del av manuskripten och han placerade dem i Aftonbladet. En generalmönstring var den första genremålningen som publicerades den 13 maj 1841. Snart blev signaturen Onkel Adam mycket känd och uppskattad och en av sin tids mest lästa författare. En första samling Genremålningar kom ut 1842 och flera följde i snabb takt under åren 1843–1846. Jfr. bibliografin nedan.

1846 flyttade han till Stockholm och blev biträdande läkare i Styrelsen över fängelser och arbetsinrättningar i riket. Han engagerade sig i det litterära Stockholmslivet och var en av initiativtagarna till Konstnärsgillet. Han var mycket intresserad av tidens politiska och sociala reformkrav. Det präglar också framför allt de romaner han gav ut omkring 1847 till 1849. Onkel Adam var hela sitt liv en demokrat och världsförbättrare, som ville avslöja och peka ut missförhållanden i samhället. Han var medlem i Stockholms Reformsällskap och den 18 mars 1848 håller han tal på en bankett vid Brunkebergstorg om behovet av att avskaffa ståndsriksdagen. I samband därmed utbryter våldsamma upplopp, de s.k. marsoroligheterna och Wetterbergh blir sedermera utfrusen och drar sig tillbaka från politiken.

C.A. Wetterbergh och hans maka Hedda Brydolf har sin grav på centrala griftegårdarna i Linköping.

Hans stil var enkel och okonstlad och som han själv uttryckte det: "ju större verkningar man kan frambringa med små medel, dess bättre; konstens högsta uppgift är inte att vara konstig". Tyvärr blev han med tiden allt mera mångordig och han borde ha fortsatt att skriva korta berättelser. Romanerna präglas av bristande komposition och personernas karaktärer sönderfaller under berättelsen gång i flera olika. Hans romaner består egentligen av en serie små situationer som kan vara nog så bra, men de blir aldrig till en helhet.

Ett förordnande 1848 förde honom till Östergötland som regementsläkare vid Första livgrenadjärregementet. Vid början av 1860-talet miste han lusten att skriva romaner och noveller. Efter en vissamling 1861 ägnade han sig 1862 till 1872 åt att ge ut Linnea, tidning för barn. Den var på flera sätt banbrytande och såg som sin uppgift att både roa och förmedla kunskap.

Både Snoilsky och Topelius har ägnat Wetterbergh varma hyllningsdikter. Svenska Akademien gav honom 1869 kungliga priset för litterära förtjänster. Hans böcker är översatta till tyska, flera även till danska, engelska, franska och nederländska.

Konstnärskapet

Liksom sin halvbror Alexis var han konstnärligt intresserad och utövade själv som konstamatör ett konstnärskap. Hans största intresse var illustreringen av skönlitterära bidrag i tidningar, tidskrifter och kalendrar. Förutom att han själv experimenterade att på galvanisk väg framställa träsnitt kommenterade han ofta de teckningar som förekom i tryck. Bland hans grafiska blad finns ett träsnitt av gården Sätra utanför Norrköping.

År 1874 tog Wetterbergh avsked från sin tjänst och drog sig tillbaka. Han dog år 1889 i Linköping. I Linköping finns hans bostad Onkel Adamsgården bevarad. Hans grav finns på Gamla griftegården i Linköping.

Den 15 september 1927 avtäcktes en minnestavla över Wetterbergh på det hus där han bodde under sin sista tid. Huset hade förvärvats av Linköpings stad och återställts i det skick som gällde då Wetterbergh gick bort.[7]

Bibliografi

"Låt bli mig vilddjur!"
Illustration ur Berättelser af Onkel Adam av Fritz von Dardel 1854.
Onkel Adam vid 76 års ålder.
Träsnitt i Svea 1881.

Skönlitteratur

Varia

Redaktörskap

Samlade och valda verk

Samlade skrifter (1869-1874).

Priser och utmärkelser

Referenser

Tryckta källor

Noter

  1. ^ Internet Speculative Fiction Database, Onkel Adam, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 18 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Linköpings domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/VaLA/00222/F I/1 (1880-1894), bildid: A0008366_00189, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 26 juli 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskagravar.se, Wetterberg, C A, läs online, läst: 29 maj 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.svklin.se .[källa från Wikidata]
  6. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ Svenska Dagbladets årsbok : 1927, red. Erik Rudberg & Edvin Hellblom, Stockholm 1928, s. 32

Vidare läsning

Externa länkar