Anklam | ||
Stad | ||
Torget och Rådhuset i Anklam
| ||
|
||
Land | Tyskland | |
---|---|---|
Förbundsland | Mecklenburg-Vorpommern | |
Kreis | Vorpommern-Greifswald | |
Höjdläge | 6 m ö.h. | |
Koordinater | 53°51′N 13°41′Ö / 53.850°N 13.683°Ö | |
Yta | 56,68 km² ()[1] | |
Folkmängd | 12 312 ()[2] | |
Befolkningstäthet | 217 inv./km² | |
Postnummer | 17389 och 17392 | |
Riktnummer | (+49) 03971 | |
Kommunkod | 13 0 75 005 | |
Geonames | 6550720 | |
OSM-karta | 1432550 | |
Läget för Anklam i Tyskland
| ||
Anklams läge i Mecklenburg-Vorpommern
| ||
Webbplats: Anklam | ||
Anklam är en stad med omkring 12 300 i Mecklenburg-Vorpommern. Staden var huvudstad i distriktet Ostvorpommern fram till september 2011.
Genom Anklam flyter floden Peene. Fem kilometer öster om staden mynnar den ut i Peenestrom.
Innan Anklam blev en tysk stad var den en vendisk boplats. Under 1100-talet bosatte sig tyska nybyggare på platsen och under 1200-talet genomgick orten en betydande ekonomisk och politisk utveckling. Senast år 1292 fick Anklam sina stadsrättigheter och anslöt sig till det mäktiga hanseförbundet i slutet av 1200-talet. Vid denna tid deltog Anklam i handel med Nordeuropa inom förbundet.
Under trettioåriga kriget besattes Anklam av svenska trupper 1630. Efter kriget 1648 hamnade staden i svensk ägo fram till 1720, då halva staden överläts till Preussen[3]. Den norra halvan av staden förblev svensk fram till 1815, då hela staden blev preussisk.
Under 1800-talet grundades bland annat en sockerfabrik, en möbelfabrik och ett skeppsvarv i Anklam och 1863 anslöts Anklam till järnvägslinjen mellan Stralsund och den preussiska huvudstaden Berlin.
Under andra världskriget förstördes Anklams gamla stadskärna. Endast den gotiska Mariakyrkan från 1200-talet och rester av ringmuren förblev oskadda.
Befolkningsutveckling i Anklam
Anklam har följande vänorter:[9]
|