Koarte fon do Fereende Stoaten mäd Noomen fon do US-Buundesstoaten, Hawaii un Alaska sunt hier uurs skalierd. |
Ouk. | siet | Stoat | Haudstääd |
---|---|---|---|
AL | 1819 | Alabama | Montgomery |
AK | 1959 | Alaska | Juneau |
AZ | 1912 | Arizona | Phoenix |
AR | 1836 | Arkansas | Little Rock |
CA | 1850 | California | Sacramento |
CO | 1876 | Colorado | Denver |
CT | 1788 | Connecticut | Hartford |
DE | 1787 | Delaware | Dover |
FL | 1845 | Florida | Tallahassee |
GA | 1788 | Georgia | Atlanta |
HI | 1959 | Hawaii | Honolulu |
ID | 1890 | Idaho | Boise |
IL | 1818 | Illinois | Springfield |
IN | 1816 | Indiana | Indianapolis |
IA | 1846 | Iowa | Des Moines |
KS | 1861 | Kansas | Topeka |
KY | 1792 | Kentucky | Frankfort |
LA | 1812 | Louisiana | Baton Rouge |
ME | 1820 | Maine | Augusta |
MD | 1788 | Maryland | Annapolis |
MA | 1788 | Massachusetts | Boston |
MI | 1837 | Michigan | Lansing |
MN | 1858 | Minnesota | Saint Paul |
MS | 1817 | Mississippi | Jackson |
MO | 1821 | Missouri | Jefferson City |
MT | 1889 | Montana | Helena |
NE | 1867 | Nebraska | Lincoln |
NV | 1864 | Nevada | Carson City |
NH | 1788 | New Hampshire | Concord |
NJ | 1787 | New Jersey | Trenton |
NM | 1912 | New Mexico | Santa Fe |
NY | 1788 | New York | Albany |
NC | 1789 | North Carolina | Raleigh |
ND | 1889 | North Dakota | Bismarck |
OH | 1803 | Ohio | Columbus |
OK | 1907 | Oklahoma | Oklahoma City |
OR | 1859 | Oregon | Salem |
PA | 1787 | Pennsylvanien | Harrisburg |
RI | 1790 | Rhode Island | Providence |
SC | 1788 | South Carolina | Columbia |
SD | 1889 | South Dakota | Pierre |
TN | 1796 | Tennessee | Nashville |
TX | 1845 | Texas | Austin |
UT | 1896 | Utah | Salt Lake City |
VT | 1791 | Vermont | Montpelier |
VA | 1788 | Virginia | Richmond |
WA | 1889 | Washington | Olympia |
WV | 1863 | West Virginia | Charleston |
WI | 1848 | Wisconsin | Madison |
WY | 1890 | Wyoming | Cheyenne |
Aan Buundesstoat in do Fereende Stoaten fon Amerikoa, uk kuut US-Buundesstoat (ängelsk: U.S. state) is aan Deelstoat. Do Fereende Stoaten sunt aan Föderoalen Stoat mäd hoast füüftich deel-souveräne oankelde Deelstoaten. Do eerste Buundesstoaten sunt in 1776 truch ju US-Ferfoatenge uut do 13 Kolonien foargeen. Foaraaln truch dät Foarsteeten ätter't Wääste, man uk truch dän Louisiana Purchase, dän Bietreed fon ju Republik Texas un ju Uumewonnelenge fon Hawaii un Alaska in Buundesstoaten koomen deer noch masse moor bietou. Touhoope mäd dän Buundesdistrikt un do Buute-Rebätte bilgje do Buundesstoaten dät Stoats-Rebät fon do Fereende Stoaten.
Fjauer Stoaten - Kentucky, Massachusetts, Pennsylvanien un Virginia - hääbe ju formelle Beteekenge Commonwealth, sunner dät deer moor Gjuchte of Plichten uut äntstuuden - uurs as do Commonwealth-Territorien Puerto Rico un Noudelke Marioanen.