Carl Radle | |||
| |||
Fødd | 18. juni 1942 | ||
---|---|---|---|
Fødestad | Tulsa i Oklahoma | ||
Død | 30. mai 1980 (37 år) | ||
Dødsstad | Claremore | ||
Opphav | USA | ||
Aktiv | 1965-1980 | ||
Sjanger | Bluesrock, rock and roll, folkrock | ||
Instrument | |||
Tilknytte artistar | Colours, Gary Lewis & the Playboys, Delaney and Bonnie and Friends, Derek and the Dominos, Eric Clapton | ||
Plateselskap | Dot/Polydor/Atco | ||
Verka som | Musikar, plateprodusent | ||
Prisar | Oklahoma Music Hall of Fame |
Carl Dean Radle (18. juni 1942–30. mai 1980)[1] var ein USA-amerikansk bassist som har spelt og turnert med mange kjende artistar frå seint i 1960-åra og i 1970-åra. Han vart posthumt innlemma i Oklahoma Music Hall of Fame i 2006.[1]
Radle var mest kjend for det lange samarbeidet med Eric Clapton, som byrja i 1969 med Delaney and Bonnie and Friends og fortsette i 1970 med Derek and the Dominos. I 1970 vart Radle med på Joe Cocker sin Mad Dogs and Englishmen-turné. Han spelte på alle soloprosjekta til Clapton frå 1970 til 1979 og var med på turneane hans.
Radle spelte òg inn musikk med Dave Mason, J.J. Cale, George Harrison, Joe Cocker, Leon Russell og Buddy Guy, blant fleire. Han er å sjå i Martin Scorsese-filmen The Last Waltz frå 1978, som dokumenterer den siste konserten til The Band i 1976.
Radle døydde i mai 1980 av ein nyreinfeksjon han fekk som følgje av langvarig misbruk av alkohol og dop. Han vart 37 år gammal.[2]