Bledhen wolow yw an pelder a viaj golow yn gwagva yn unn bledhen. Bledhen wolow, nyns yw unnses termyn. Awos bos an tooth a wolow a-dro dhe 300,000 km an sekond (a-dro dhe 186,000 mildir an sekond), bledhen wolow yw a-dro dhe 10 trilvil kilometer (a-dro dhe 6 trilvil mildir).
Bledhen wolow ys usys yn steronieth awos bos an ollvys hujes. Taklow yn efanvos, kepar ha ster ha galethow, a yll bos kansow, milyow po milvilyow a vledhennow golow yn-kerdh.
Preder a steren 100 bledhen wolow ahanan omma war an Nor. Golow a dhiberth an steren ha kemeres 100 bledhen dhe dhrehedhes dhyn. Pan welyn golow an steren, ni a wel an steren na kepar ha dell o nans yw 100 bledhen.
Yma'n erthygel ma owth usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek kres.
Onan a'n mil erthygel posekka war Wikipedya yw an erthygel ma. |