Depi tranblemanntè 2010 la an Ayiti, yon epidemi kolera ki te koze pa fòs mentyen lapè Nepal yo te ankouraje nan peyi a pandan ke yo pa te jwenn okenn ka pou plis pase yon syèk.[1] Nan mwa out 2016, Òganizasyon Mondyal Lasante (WHO) estime ke epidemi an te lakòz 10 000 lanmò pou plis pase 800 000 ka sitou idantifye an Ayiti ak Repiblik Dominikèn, men tou, nan Kiba ak Meksik.
Li se youn nan pi gwo epidemi kolera depi kòmansman 20yèm syèk la, ansanm ak youn nan epidemi ki frape Yemèn depi 2016.
Nan dat 22 oktòb 2010, nèf mwa apre tranblemanntè a, Prezidan ayisyen an, René Préval, te fè konnen gwo epidemi dyare ki te ap anvayi nan rejyon Latibonit la se pa kolera.[2] Pa gen okenn ka yo te dyagnostike nan peyi a pou plis pase yon syèk.[3]
Nan mwa novanm 2010, ensidan te pete ant yon pati nan popilasyon an ak kas ble yo nan Minustah la. Manifestan yo akize kas ble yo pou move jere epidemi an epi simaye li nan peyi a.[4] Yon nouvo kontenjan kas ble, ki soti nan Nepal, te rive vre ann Ayiti kat (4) jou anvan aparisyon premye ka yo, ki te fèt toupre kan yo.[5]
Apati 2011, plizyè etid sipòte tèz la nan yon enpòtasyon kolera sou zile a pa kontenjan nepalè kas ble, ki transpòte maladi a.[6],[7] Etid sa yo jenomik (idantite vibryon an Ayiti avèk epidemi ki ap kontinye nan Nepal),[8] oswa epidemyolojik (modèl konpatib avèk kan militè a kòm sous orijinal la).[9]
Epidemi an te pete nan nò kapital Pòtoprens, bò rivyè Meye, toupre Mirebalais.[9] Apre twa semèn epidemi, sitiyasyon an, ki deja trè enkyetan, konplike avèk pasaj siklòn Tomas la.[10]