Ta fys çhengoaylleeagh er y duillag shoh. Jeeagh er Soilshaghey magh:Çhengoaylleeaght my vel feme ayd er cooney.



Ayns sheeanaghtys, ta ennalaghey çheet er bleaystey aeragh rish fosley ny dooney lhiettalys. Ta kuse jeu goll er ennalaghey as cha nel fir elley. T'eh ry-ennaghtyn liorish cur mair roish ny meillyn ayd traa t'ou gra "paag", "spaag" as "baagh". Cur tastey da'n scansh eddyr oc: ta ennalaghey ec y chied 'ockle agh cha nel ec ny fir elley.

Cha nel corocklyn ennalit ec dagh ooilley çhengey. Ny keayrtyn, ta ennalit as neuennalit eddyr-scarrey daa vyn-heean çhengey ennagh. Ny keayrtyn elley, ta ennalaghey lhiettalys ennagh cowraghey fo-heeanyn myn-heean ennagh ta ry-chlashtyn ayns çhymyllaght er lheh. Myr sampleyr, 'sy Thaish, ta [pʰ] as [p] nyn myn-heeanyn er lheh, /pʰ/ as /p/.

'Sy Ghaelg, ta [pʰ] as [p] nyn vo-heeanyn y vyn-heean cheddin, /p/. Ta [p] ry-chlashtyn erreish da [s].

Ta Frangish, Ollannish as Latvish sampleyryn dy hengaghyn gyn corocklyn ennalit erbee.

Ta coryssyn screeuee cowraghey y tro shen ny keayrtyn. Myr sampleyr, ta Bretnish screeu "sgil" er son [skɪl] ("schlei") rere "gast" [gast] ("olk") as y daa heean gyn ennalaghey. Er y laue elley, ta Baarle screeu "skill" er son [skɪl] ("schlei"), rere "kill" [kʰɪl] ("marroo"), ga nagh vel ennalaghey ec y chied /k/.

Dys cowraghey ennalaghey 'syn Abbyrlhit Sheeanagh Eddyr-ashoonagh, t'ad screeu "h" harrish, [◌ʰ] . Cha nel ad cowraghey corocklyn gyn ennalaghey son y chooid smoo, agh ta'n scarreydagh [◌⁼] ayn er son y chooish..

Imraaghyn

[reagh | edit source]

Lhaih neesht

[reagh | edit source]