Esti artículu trata sobre Etnia malaya. Pa ver l'idioma otros uso, Idioma malayu.
El términu malayu (o melayu) tien una connotación cultural, demográfica y xeográfica rellacionada col Sureste d'Asia, cuantimás cola parte insular del mesmu.
El términu ye bien antiguu, ye probable que'l pueblu malayu usara'l términu pa referise a sigo mesmu hai más de 2.000 años. Antiguos testos hindús como'l Ramayana y el Vayú puraná del s.III, llamen a Sumatra la Islla malaya (en sánscritu: Malayadvipa).[1]
Nel s.VII constituyóse'l Reinu Melayu[2] y en 1347 l'estáu de Malayapura.[3] Nel llibru Los viaxes de Marco Polo, úsase la pallabra Malauir pa referise al sur de la península de Malaca.[4]
Malasia: Deriva de Malaysia. En 1850 l'inglés George Samuel Windsor Earl propunxo llamar a la rexón Melayunesia (islles de los malayos) o Indunesia, decantándose pola primer alternativa.[5]
Malaca: Relativu a la rexón malaya.
Malgax: Deriva de malagasy, nome nativu que probablemente vien de los malayos que colonizaron Madagascar .
↑Earl, George S. W. (1850). «On The Leading Characteristics of the Papuan, Australian and Malay-Polynesian Nations». Journal of the Indian Archipelago and Eastern Asia (JIAEA): páxs. 119.