Starship
Starship-IFT2-ascent (close cropped).jpg
Fakta
TillverkareSpaceX
LandUSA USA
Mått
Höjd121 m (50 m + 71 m)
Diameter9 m
Massa5 000 000 kg
Antal steg2 st.
Kapacitet
Nyttolast till LEO100 000-150 000 kg
(helt återanvändbar)
250 000 kg
(inte återanvändbar)[1]
Nyttolast till
Mars
100 000 kg
(med tankning i omloppsbana)
Nyttolast till
Månen
100 000 kg
(med tankning i omloppsbana)
Historik
StatusUnder konstruktion
UppskjutningsplatserSpaceX Starbase
Uppskjutningar3
Misslyckade3
Jungfrufärd20 april 2023
Första steget -
Motorer33 x Raptor
Kraft74 MN
Bränntid330 sek
BränsleFlytande metan/
Flytande syre
Andra steget -
Motorer6 x Raptor (3+3)
Kraft14 MN
Bränntid330 sek
BränsleFlytande metan
/Flytande syre

Starship (tidigare kallad BFR, Big Falcon Rocket) är SpaceX nästa generation raket och den är grunden i SpaceX vision om att människor ska kunna resa till Mars. Raketen kallas Starship och består av två delar. Den nedre delen kallas Super Heavy och den övre kallas Starship. Hela Starship är cirka 121 meter hög och drivs av 39 stycken Raptor-motorer varav 33 används för Super Heavy medan övriga ska sitter monterade på Starship. Starship kommer att ha en lastkapacitet på över 100 ton. SpaceX har valt metan som bränsle, då detta är relativt sett lättare att hantera i flytande form än flytande väte, på grund av högre kokpunkt, -161,6 °C jämfört med −252,9 °C för väte. Flytande metan är också lättare att hålla inneslutet än flytande väte. De små väteatomerna har en inte försumbar förmåga att passera genom metaller med diffusion, vilket ger problem med förluster av bränsle genom läckage under den långa färden till Mars jämfört med metan. Metan har även fördelen att det kan skapas på Mars genom en process som kallas för elektrolys med CO2 där man sedan tillsätter vatten och får CH4 eller metan.

Utveckling

Lanseringar av planer för Starship:

Tester av prototyper:

Starhopper före flygning.
Starship SN9 före flygning.

Design

Specifikationer
Komponent
Attribut
Starship
(förstasteget + rymdfärjan)
Super Heavy (förstasteget)[1] Starship (andrasteget/rymdfärjan)[1]
LEO Nyttolast 100 000 kg
Återvändanyttolast 50 000 kg
Lastvolymen 1 088 m3 N/A 1 100 m3 (trycksatt)
88 m3 (icke trycksatt)
Diameter 9 m
Längd 121 m 71 m 50 m
Maximal vikt 5 000 000 kg 3 530 000 kg 1 320 000 kg
Tomvikt 230 000 kg 120 000 kg
Motorer 33 x Raptor 6 x Raptor
Kraft 72 MN 10,8 MN totalt
Bränsle CH4/LOX CH4/LOX
3 400 000 kg
CH4/LOX
1 200 000 kg

Konkurrenter

Inom detta storleksspann på raketer finns flera konkurrenter till SpaceX. NASA utvecklar sitt Space Launch System (SLS) som också ska kunna föra människor till Mars. Även om man skulle kunna se Nasas SLS som en konkurrent så har NASA anlitat SpaceX för att bygga en månlandare baserad på Starship, Starship HLS[12], inom ramen för Artemisprogrammet.

Även Blue Origin konkurrerar med sin New Glenn-raket. Den bygger liksom Starship på återanvändbarhet.

Uppskjutningar

Lista över SpaceX raketuppskjutningar

Se även

Källor

[7] [12] [1] [13][14]

Referenser

  1. ^ [a b c d e] ”Starship” (på engelska). SpaceX. 17 mars 2024. https://www.spacex.com/vehicles/starship/. Läst 17 mars 2024. 
  2. ^ 4 augusti 2020, SN5
  3. ^ 3 september 2020, SN6
  4. ^ 9 december 2020, SN8
  5. ^ 2 februari 2021, SN9
  6. ^ 3 mars 2021, SN10
  7. ^ [a b] ”Starship SN10 | Medium Altitude Test Flight” (på amerikansk engelska). Everyday Astronaut. 22 februari 2021. https://everydayastronaut.com/starship-sn10-test-flight/. Läst 11 april 2021. 
  8. ^ 30 mars 2021, SN11
  9. ^ https://www.youtube.com/watch?v=z9eoubnO-pE 5 maj 2021, SN15]
  10. ^ https://www.spacex.com/launches/mission/?missionId=starship-flight-test (på engelska)
  11. ^ ”SpaceX” (på engelska). SpaceX. http://www.spacex.com/. Läst 6 december 2023. 
  12. ^ [a b] ”As Artemis Moves Forward, NASA Picks SpaceX to Land Next Americans on Moon” (på engelska). nasa.gov. https://www.nasa.gov/press-release/as-artemis-moves-forward-nasa-picks-spacex-to-land-next-americans-on-moon. Läst 15 maj 2021. 
  13. ^ ”Hydrogen storage” (på engelska). Wikipedia. 20210510. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Hydrogen_storage&oldid=1022412777. Läst 16 juni 2021. 
  14. ^ Anzlowar, Ian; Irvine, U. C. (7 januari 2021). ”Making methane on Mars” (på engelska). University of California. https://www.universityofcalifornia.edu/news/making-methane-mars. Läst 16 juni 2021.