Paraffin är en vaxlik blandning av kolväten[1] som tillverkas av petroleum eller syntetiskt genom Fischer-Tropsch-processen. Paraffin är svagt vitfärgat, utan vare sig lukt eller smak och används bland annat för att tillverka ljus.
Paraffin är en vaxlik blandning av kolväten[1] som tillverkas av petroleum eller syntetiskt genom Fischer-Tropsch-processen. Paraffin är svagt vitfärgat, utan vare sig lukt eller smak och används bland annat för att tillverka ljus.
1800-talets kemister som utforskade bergoljans kemi använde uttrycket "parum affinis" som är ett samlingsnamn för föga reaktiva petroleumdestillat, medan nutida kemister föredrar begreppet alkaner som förklarar molekylstrukturen.
Begreppet "paraffin" har dock i vardagsspråket blivit ett samlingsnamn på olika biprodukter som utvinns vid raffinering av råolja. Exempelvis kan orden paraffin och paraffin oil på brittisk engelska ha betydelsen fotogen, medan det svenska ordet paraffinolja kan syfta på barnolja.
Norska Folkhälsoinstitutet gick år 2014 ut med varning där de jämställer användandet av paraffinljus med passiv rökning[2]. Vidare sade svenska Naturskyddsföreningen att paraffinljus avger farliga partiklar och leder till sjukdomar.
Enligt tidskriften Illustrerad Vetenskap 2014 avger ljus med stearin och paraffin välgörande ånga av natrium- och kaliumsalter som kan tas upp i blodet. Ångorna kommer från orenheter i ljuset och från flamskyddsmedel i veken. Enligt Illustrerad Vetenskap är det istället sot eller rök som uppstår när lågan fladdrar som är ohälsosam och kan orsaka cancer.[3]
Forskaren Aneta Wierzbicka vid Lunds universitet har studerat levande ljus inomhus. I en artikel på forskning.se 2021 beskrev hon att det är den fladdrande lågan som orsakar fara och att man därför bör undvika att lågan fladdrar. Enligt henne är det inte paraffinet i sig som är avgörande.[4]
Paraffin används bland annat: