Majorna, nr 20–23
Stadsdel
Landshövdingehus från 1894 vid Allmänna vägen 11, invid Gathenhielmska reservatet i Majorna.
Land	Sverige
Kommun	Göteborg
Stad (tätort)	Göteborg
Stadsområde	Centrum
Koordinater	57°41′45.53″N 11°55′12.9″Ö / 57.6959806°N 11.920250°Ö / 57.6959806; 11.920250
Area	230 hektar
Statistikkod	primärområde 103, stadsdelsnummer 20–23

Majorna uttal (fil) är en stadsdel och ett primärområde i stadsområde Centrum i Göteborgs kommun, beläget i västra Göteborg. Historiskt bestod Majorna av fyra stadsdelar: Majornas 1:a, 2:a, 3:e och 4:e rote med stadsdelsnummer 20, 21, 22 och 23.^[1] Det går att göra en vidare definition av Majorna än det som anges av primärområdet, detta bekräftas av den äldre s.k. roteindelningen. Denna definition inbegriper bl.a. områden som Kungsladugård, Sandarna, Kungssten, Sjöbergen och Klippan. Även Västra kyrkogården och Röda sten räknas enligt denna definition som Majorna. Detta är också det område som innefattas av Carl Johans församling. Historiskt utgjorde Masthugget, Olivedal och Kommendantsängen också rotar i Majorna.^[2]

Stadsdelen består till största delen av bostadskvarter men vid hamnen och dess närhet finns en del utpräglade kontors- och näringsverksamheter. Området längs hamnen är drygt hundra meter brett och avskärmas från resten av Majorna genom Oscarsleden. Området mellan Oscarsleden och älven utgör på så sätt ett sammanhängande område längs hela södra älvstranden som har mer gemensamt med hamnen än med Majorna. Från öster ligger först Masthuggskajen med Stena Lines Danmarksterminal, Stigbergskajen varifrån Amerikabåtarna avgick förr, Göteborgs fiskhamn, Majnabbehamnen med Stena Lines Tysklandsterminal och sedan Klippan.

Ett kvarter innanför Oscarsleden går Karl Johansgatan där mycket av Majornas näringsverksamhet finns samlad. Karl Johansgatan har sitt ursprung i den gamla vägen Allmänna Vägen, som går mellan Älvsborgs slott och Göteborg. En del av sträckningen genom Majorna kallas för Hängmattan då den går i en sänka från Stigbergstorget i öster ner till Kaptensgatan och sedan upp igen vid Carl Johans kyrka i väster. I Hängmattan går spårvägen från centrum och västerut. Två ordinarie linjer går där men även vagnar som skall till eller skall sättas ut i trafik från Vagnhallen Majorna. Spårvägen förgrenar sig vid Stigbergstorget, så att det förutom i Karl Johansgatan även finns en linje som går söderut i Bangatan förbi Majvallen, vidare på Ekedalsgatan till Kungsladugård. Bangatan anses vara gränsen mellan Majorna och Masthugget. I mitten av 1800-talet omfattade Majorna även delar av det som idag räknas till Masthugget och Annedal.^[3]

Innanför Karl Johansgatan sprider sig bostadskvarteren längs de sluttande sidorna upp mot de omgivande åsarna: Stigberget i öster som övergår i Slottsskogen; Godhemsberget i söder och Gråberget i väster.

Delar av Majorna är klassade som att vara av riksintresse enligt Naturresurslagen. Riksintresset omfattar delar av Majornas 1:a–4:e rote – i princip området mellan Stigbergets fot i öster och Majbergets krön i väster. Motivering för detta lyder: "Området är en social- och byggnadshistoriskt intressant miljö med inslag från flera epoker i Göteborgs utveckling. Trakten av Allmänna Vägen–Djurgårdsgatan–Kommendörsgatan har en samlad bebyggelsemiljö med trähus från tiden före 1850 – den bäst bevarade i Göteborg – och landshövdingehus från perioden 1880–1915. Den sista bevarade terrassgården med omslutande landshövdingehus från sekelskiftet – tidigare vanlig i Olivedal och Stigberget – finns vid Oljekvarnsgatan. Såggatan är det sista återstående gatustråket i staden med homogen äldre landshövdingehusbebyggelse på båda sidor. Karl Johans torg med bollplanen är en märklig platsbildning som omges av monumentalt utformad bebyggelse i sten och trä. Djurgårdsskolan med sin lantliga karaktär och den arkitektoniskt högklassiga Karl Johansskolan är särskilt intressanta allmänna byggnader".^[4]

Göteborgs stads bostadsaktiebolag byggde 301 lägenheter 1963–1966 i 14:e kvarteret Majviken, avgränsat av Oscarsleden-Carl Johans kyrka-Karl Johansgatan och Kusttorget.^[5]

Majorna omnämns den 30 september 1652 för första gången i en offentlig handling i ett brev från krigskollegium till Kungl. Maj:t^[6] i samband med en enkel bebyggelse strax öster om Älvsborgs slott; "Hakelwerket eller Mayerne."^[7] Men redan 1637 förekommer det något oklara namnet "Magere". På en karta av Kiettel Klasson från 1655 omnämns husen vid nuvarande Jaegerdorffsplatsen som "Majerne".^[8]De först omtalade bosättare som byggde sina hus här var finska sjömän och estniska soldater, och deras ord i singularisform för "koja, litet hus, logi, härbärge" även "av småfolk bebodd förstad"^[9] är "maja", vilket genom den svenska pluraländelsen ombildats till "Majorna". Ordet förekommer även som lånord i svenska (exempelvis "bajamaja") och i finlandssvenska (exempelvis "fiskaremaja"). Andra förekommande varianter är Mayer, Mayerne, Mayorne, Maijorna och Majera.

Professor Hjalmar Lindroth ger följande förklaring till namnet: "Mayer eller Hakelwerk var en bebyggd ort i viss mån knuten till Älvsborgs slott. Hakelwerk är lågtyska och betyder 'liten by i beskydd av borg'. Maja är den estniska/finska benämningen för koja. Majorna blev beteckningen för kojorna vid hakelverket. Hakelverket kom till stånd under omfattande nybyggnader och reparationer av Älvsborgs gamla fäste. Ett arbete som bland annat utfördes av arbetare från Estland och Finland."^[10]

Fler uttolkningar är: sanka ängsmarker efter ordet maderna, inseglingsmärke efter uttrycket ta maj eller mej eller som Älvsborgs fästnings och Älvsborgs Kungsladugårds avskrädesplats efter ordet mag eller mög.^[11] År 1652 fanns det sammanlagt 18 personer mantalsskrivna i Majorna, varav 11 var män med yrken som: timmerman, skräddare, bösseskyttar och en kock.^[12]

Den första bosättningen i området upprättades runt 7700 f.Kr. och var belägen ungefär där Sannaskolan ligger idag. Boplatsen upptäcktes 1913 och är vad arkeologerna kallar en eponym boplats, vilket innebär att den gett upphov till namngivning av en hel tidsperiod eller en kultur, Sandarnakulturen. Vi vet genom utgrävningar att området kring den s.k Sannabacken varit bebott mellan ca. 7700 och 6300 f.Kr.^[13][14]

1400-talet och 1500-talet domineras av Älvsborgs fästning och Älvsborgs stad (se kronologi).

Majornas ursprungliga bebyggelse, när området väl fått namnet Majorna, går att spåra till de sju hus som var uppförda på det område som idag motsvarar Jaegerdorffsplatsen, eller strax norr om denna.^[15][16] Området kallades för "Lera" långt in på 1900-talet.^[17]

Majorna var en del av markerna som hörde till kungsladugården på Älvsborgs slott och blev en del av Göteborg den 1 januari 1868 (egentligen Carl Johans församling^[18]) då hela kungsladugården överfördes från staten till Göteborgs stad, ett tillskott med 670 hektar. I juridiskt avseende hade majborna innan dess tillhört Sävedals härads domsaga och var då hänvisade till tingstället i Landvetter för sina tvister.

Majornas ekonomiska historia kan indelas i perioder. Den så kallade "Slottsperioden" sträcker sig mellan 1360 och 1620. Därefter vidtar en nedgångsperiod som kan kallas "I skuggan av Göteborg". Ungefär runt 1750 sker en uppgång som var dominerad av sill och sjöfart. Främsta aktör inom sjöfarten var då Svenska Ostindiska Kompaniet. Runt 1820 vidtar en period av begynnande industrialisering, en period som avslutas 1868 när Majorna inkorporeras i Göteborg.^[20] Viktiga verksamheter har varit bland annat sillberedning/sillsalteri, trankokeri, sjöfart, skeppsbygge och skeppsreparation med därtill hörande verksamheter som repslageri, segeltillverkning och brädgårdar. Varvsverksamheten bestod av Gamla varvet och Vikens/Kustens varv. Det fanns också en vinddriven såg, den s.k. vädersågen. På 1700-talet tillverkades glas och det fanns ett grytgjuteri. Senare tillkommer ett sockerbruk och två bryggerier (Kronan och Carnegie).^[21] På 1900-talet var det fortsatt sjöfart representerat av bl.a. Svenska Amerikalinjen och Göteborgs fiskhamn. Stenalines tysklandsbåtar lägger fortfarande till i Majorna. Ett varumärke som länge utgjorde ett landmärke i Majorna var Fix, eller Fixfabriken. Den verksamheten varade mellan 1928 och 2007.

I kyrkligt avseende hörde Majorna till Örgryte församling fram till 1786, då Majorna fick bilda en egen församling med namnet Mariebergs församling. Där grundades Mariebergskyrkogården år 1787, och ett hus vid kyrkogården användes som provisorisk kyrka. Sedan 1700 fanns en icke-territoriell församling, Kongliga Amiralitets-Warvsförsamlingen, för flottans personal i Majorna. År 1820 slogs dessa två församlingar ihop till en, vilket stadfästes 1824. Församlingen hette först Förenade Kustförsamlingen vid Göteborg, men fick 1828 – i samband med byggandet av Carl Johans kyrka – namnet Carl Johans församling. Den nybildade församlingen utgjorde annex under Örgryte fram till 1883,^[22] då den som eget pastorat blev ecklesiastikt förenad med Göteborg. Borgerligt hade området införlivats redan 1868. Vid den nya församlingsindelningen 1908 överflyttades i samband med den gamla Masthuggsförsamlingens uppdelning på olika församlingar vissa områden av Carl Johans församling till de nyreglerade Masthuggs och Oscar Fredriks församlingar.^[23]

Efter att Majorna 1847 fått handelsrättigheter i likhet med Göteborg, blev frågan om dess införlivning aktuell. Efter långa förhandlingar blev Carl Johans församling genom kungligt brev av den 1 februari 1867 och från 1 januari 1868, inkorporerat med Göteborgs Stad.^[24]

Majorna var förr en klassisk arbetarstadsdel, men hyser nu en mer blandad befolkning. Bebyggelsen utgörs dock fortfarande till stor del av så kallade landshövdingehus. Innan landshövdingehusen byggdes bestod Majorna av oplanerad träbebyggelse, rester av detta finns kvar i Kulturreservatet Gathenhielm.

Betydande kulturella etablissemang i Majorna är bl.a. Kulturhuset Oceanen, Musikens hus, Dockteatern Sesam, Engelska teatern och Röda Sten konsthall. Förutom Röda Sten finns Galleri Majnabbe, samt ett flertal mindre gallerier. I Majorna huserar också Sjöfartsmuseet och vid Sjömagasinet i Klippan finns Klippans Bruksbåtsförening. I Gamla sockerbruket ligger Konstnärernas kollektivverkstad, KKV.

Fotboll representeras av Azalea BK, Kungsladugårds BK, Ösets BK och Sandarna BK. Fortbollsplaner utgörs av Sandarnas bollplan, Gröna vallen, Majvallen och Karl Johansplan. Majorna har också en genom tiderna mycket framgångsrik boxningsklubb, MBK.

Majorna är en s.k. "röd stadsdel" och Vänsterpartiet (V) är störst i nästan alla valdistrikt. Exempelvis fick V 36,7% i Karl Johan vid valet 2022, i Hängmattan 29,8% och i Klareborg 44,3%. Näst störst i dessa tre distrikt var Socialdemokraterna (S) med 23,2%, 26,5% respektive 22,2%. Miljöpartiet (Mp) fick motsvarande 11,1%, 6,4% och 8,7% i dessa tre distrikt. Detta indikerar en stark övervikt för det s.k. vänsterblocket och resultatet är liknande i samtliga distrikt. De distrikt i Majorna där Vänsterpartiet inte var största största parti 2022 var Kungsten och Slottskogen, där istället Socialdemokraterna fick högst valresultat. I Kungsten, som skiljer sig, fick Moderaterna (M) 21,3% och M var det näst största partiet 2022.^[25]

Biografen Kaparen låg vid Stigbergstorgets västra del. Kaparen upphörde som bio 1982 och blev postkontor 1984.^[26] Sedan blev det en Lidl butik fram tills 2016 då de stängde. I maj 2022 invigdes det som sägs vara Sveriges största pizzeria.

Fyren var en annan biograf vid Stigbergstorget, som startades 1943 och upphörde i mitten av 1980-talet och inhyser nu musikaffären Bengans samt ett café.

I området kring Stigbergstorget har även biograferna Eldorado (Stigbergsliden 20, 1904–1905), Majornas Kinematograf (Stigbergsliden 9, 1905–1906) samt Majornas Biografteater (Stigbergstorget 8, 1915–1937) funnits.

Vid Mariaplan låg biografen Röda Sten.

• Mariebergs fattigfriskola – instiftades 1 augusti 1793 på initiativ av vice pastorn i Örgryte, Magnus Roempke. Skolan låg på Majberget till 1826, och startkapitalet var 95 riksdaler.
• Flicko-Slöjdskolan eller Carlgrenska skolan – vid Stigbergstorget. Skolan kom till tack vare grosshandlare Jonas Kjellberg på Storeberg i Tådene församling i Skara stift som 1826 skänkte 500 riksdaler till uppförandet av ett skolhus. Skolan skulle dana flickorna för det "husliga livets nyttiga verksamhet".
• Familjeföreningens flickskola – öppnades i mitten av januari 1866 med 41 elever, på initiativ från prosten Lindskog. Sigrid Rudebeck var den första föreståndarinnan. De första lokalerna hyrdes i ett stenhus vid Allmänna vägen, men i september 1870 stod ett nybygge klart vid Gamla Varvsgatan.^[27]
• Karl Johansskolan – stod klar 1925 och ritades av göteborgsarkitekten Gunnar Asplund.^[28] Den är en grundskola (F–6) med cirka 650 elever (2022) belägen vid Amiralitetsgatan.^[29]
• Majornas kommunala flickskola – vid Karl Johansgatan 16, uppstod 19 mars 1936 då Göteborgs stad övertog Majornas elementarläroverk för flickor (startat på hösten 1862) och ombildade denna till en kommunal flickskola.^[30]
• Karl Johans folkskola – vid Karl Johans torg, uppfördes 1925 efter ritningar av Gunnar Asplund.^[31]
• Djurgårdsskolan - ligger i hörnet av Djurgårdsgatan och Amiralitetsgatan.
• Majornas högre allmänna läroverk - vid Amaralitetsgatan öppnade 1862 och är idag kommunalt vuxengymnasium.
• Klippans skola från 1850-talet är ritad av Adolf W. Edelsvärd.
• Småbarnsskolan - i hörnet av Såggatan och Karl Johansgatan.
• Kungsladugårdsskolan och Sannaskolan ligger utanför primärområdet i Kungsladugård respektive Sandarna.

• Carl Johans kyrka (Svenska kyrkan).
• Sankta Birgittas kapell vid Klippan (Svenska kyrkan).
• Sankt Matteus kapell, i nationalromantisk stil, ligger på Västra kyrkogården (uthyrd till Rumänsk-ortodoxa kyrkan).[1]
• Matteuskyrkan ligger i hörnet Djurgårdsgatan och Allmänna vägen. (Evangeliska frikyrkan/Svenska kyrkan)
• Gamla varvskyrkan finns inte kvar, men dess kyrkogård heter idag Djurgårdskyrkogården.
• Mariebergskapellet ligger inne på Mariebergs kyrkogård.
• Sjömanskyrkan ligger vid Stigbergstorget (Svenska kyrkan).
• Majornakyrkan ligger på Chapmans torg (Equmeniakyrkan)
• Kungsladugårdskyrkan ligger på Majgatan 2.
• Pater Nosterkyrkan ligger på Såggatan, men är sedan 2014 en förskola.
• Sankt Markus och Sankt Lukas kapell ligger båda inne på Västra Kyrkogården.

Inom stadsdelen finns det tre byggnadsminnen (BM):

• Gathenhielmska huset
• Olsonska gården
• Taubehuset

Som skyddsvärd får även betecknas Villa Majviken på Majnabbeberget, med en ålder från minst mitten av 1800-talet. Enligt bevarandeplanen för Göteborg skyddas villan.^[32] Villan ägs av Göteborgs stad via Higab.^[33]

År 1850 bestod Majorna av sex rotar:

• 1:a roten – "börjar vid Röda Sten och följer vägen åt höger till Majbergsliden"
• 2:a roten – "börjar vid Kusten och följer vägen åt venster till skeppsvarfvet Viken"
• 3:e roten – "börjar vid Majbergsliden och följer vägen åt höger till Gamla Reparebanan"
• 4:e roten – "börjar vid skeppsvarfvet Viken och följer vägen åt venster till Stigbergsliden"
• 5:e och 6:e rotarna – "börja vid gamla Reparebanan och följa vägen till höger samt upptaga Masthuggsbergen och en del af Breda Vägen".^[34]

Från 1923 består Majorna av fyra rotar, som var och en är en stadsdel. Majorna är alltså ett samlingsnamn för dessa: Majornas 1:a rote, 2:a rote, 3:e rote och 4:e rote med stadsdelsnummer 20, 21, 22 och 23. De fyra rotarna har en areal på 65, 80, 68 respektive 17 hektar, totalt 230 hektar.^[35]

• Kvarter 1 Amiralitetet
• Kvarter 2 Gamla Varvet
• Kvarter 3 Bläsan
• Kvarter 4 Bagaren
• Kvarter 5 Henriksberg^[37]

Kvarter tillkomna efter 1923

• Kvarter 6 Lyckansberg
• Kvarter 7 Solon
• Kvarter 8 Fritiden

• Skiljostenen även Klåvstenen var en 1,8 meter hög, gammal gränssten på platsen för nuvarande Stigbergsliden 14, som skulle markera gränsen mellan Göteborg och dåvarande Örgryte landskommun (den del av Örgryte som utgjordes av Carl Johans församlings geografiska domäner införlivades med Göteborg 1868). Stenen sprängdes bort på 1860-talet då Stigbergsliden skulle läggas om.^[38]
• Negerbyn var öknamnet på ett område med nödbostäder vid korsningen av Bruksgatan och Ostindiegatan som staden byggde på 1910-talet för att lindra den värsta bostadsnöden.^[39]
• På 1870-talet inrättade Göteborgs stad avgiftsfria badhus vid Bläsan, Sågen, Kustgatans ångbåtsbrygga och Klippan. Badhusen hade ett par meter höga brädväggar som skydd vid sidorna, men saknade tak och var byggda som fyrkantiga pråmar med spjälor i botten samt var förtöjda vid pålverk eller bryggor. De hade var sin väktare eller vakterska, som körde ut karlar och pojkar, när kvinnornas badtider skulle börja, och tvärtom.^[40]
• Det fanns en fyr på Gråberget, i folkmun kallad "Långemossens fyr" eller "Gråbergsfyren". Det officiella namnet var "Carnegieska Bruket övre". Den bildade, tillsammans med fler fyrar, en enslinje för sjöfarande som gick in i Göteborgs hamn. Fyren uppfördes 1880 och ersattes 1967 av en 36 meter hög järnkonstruktion, som numera är borta.^[41]
• Majornas Gasverk, uppfördes 1865 av den engelske ingenjören Henry Beatley och låg granne med Majornas Småbarnsskola i hörnet av Allmänna Vägen och Sågallén (senare Såggatan). Snart fanns det femtio gaslyktor i stadsdelen, men redan året därefter gick gasverket i konkurs. Göteborgs Stad köpte anläggningen 1879 och lade ner verksamheten.^[42]
• Fiskerimässan i Majorna 1923 pågick 8–15 juli i samband med Jubileumsutställningen i Göteborg. Mässan höll till i Majornas Elementarläroverk för flickor vid Karl Johansgatan 16 där man disponerade hela skolbyggnaden samt skolgården. Redaktör Ernst Hörman var kommissarie och sekreterare för Fiskerimässan. Två av skolans salar var utrustade till restauranger, där endast fisk serverades. På skolgården visades dammar med fiskodlares foreller och annat. Mässan lockade 100 utställare, varav fyra kom från utlandet. Entréavgiften var 50 öre.^[43]

1300

• 1366 omnämns Älvsborgs fästning för första gången i en skriftlig källa.

1400

• 1436 erövras Älvsborg av upprorsmän under det s.k. Engelbrektsupproret.

1500

• 1502 bränns Älvsborg ner av danskarna. Borgen var då byggd i trä.
• 1547 flyttas Nya Lödöse till älvmynningen på order av Gustav Vasa, varpå Älvsborg stad uppstår.
• 1570 fastställs Älvsborgs första lösen i och med fördraget i Stettin.

1600

• 1612, den 22 maj erövras Älvsborg av danskarna under Kalmarkriget. Året innan hade Karl IX:s Göteborg brännts av danskarna.
• 1613 bestäms Älvsborgs andra lösen genom fredsfördraget i Knäred.
• 1619 lämnar danskarna Älvsborg.

• 1660 tas beslut om att Älvsborg skall raseras. Detta år grundas också Gamla varvet.

1700

• 1700 anlades Nya Varvet.
• 1706, 28 juni – 1706 den 28 juni besökte den lärde teologen Erik Benzelius d.y. Göteborg, och bjöds på en tur till Nya Älvsborg.^[44]
• 1717 överfördes Gamla Varvet till Lars Gathenhielm.
• 1722, 10 april fick Ingela Gathenhielm i ett privilegiebrev, tillstånd att uppföra det repslageri som fått ge namn åt Bangatan i Majorna. Tomten för anläggandet var på 720 x 55 alnar.^[45]
• 1723 ansökte direktör Jacob von Utfall (1715–1791) om att få bygga en väderkvarn i Majorna, och 1724 fick han köpa hela det område som kallades Hästhagen. På det som blev Sågberget byggde han sin "Wädersåg".
• 1732, 9 februari – den förste ostindieferaren, Fredericus Rex Sueciae, avseglar till Kanton. Fartyget återkom i augusti 1733.
• 1762 inleds industrialiseringen av Klippan genom att köpmännen Peter Bagge och Samuel Schulz fick tillstånd att anlägga ett glasbruk vid Älvsborg. Bruket flyttades 1803.
• 1764 – Ett grytgjuteri anläggs av Johan Cahman vid Röda sten.
• 1774 ansökte Carl Bagge och Chapman om att få anlägga ett varv i Majorna. Det fick namnet Wikens Varv.
• 1775 – Sjömagasinet uppförs, och 1804 gjordes det om till tygbod.
• 1790 – Mariebergs kyrka byggdes, belägen vid begravningsplatsen med samma namn (invigd 1787).
• 1793, 1 augusti – Fattigfriskolan i Mariebergs annexförsamling instiftades, med plats för 30 elever.^[46]

1800

• 1805 fick Jonas Klint tillstånd att bygga ett repslageri, beläget vid nuvarande Slottsskogsgatan.
• 1813 köpte staden Ostindiska Kompaniet med hamnegendomen vid Klippan och hälften av Ostindiska huset.
• 1817 – Porter börjar bryggas vid Klippan av Abraham Robert Lorent, en verksamhet som senare togs över av David Carnegie den yngre. Idag är ölet känt som Carnegie porter.
• 1820 – elden kom lös vid Gamla Varvet. Mariakyrkan och flera andra byggnader, brann ned.
• 1821 anlade Carl Fredrik Kjellberg ett segeldukväveri vid Majnabbe.
• 1824 lades grundstenen till Carl Johans kyrka.
• 1825 köpte Ambrosius Landgren Gamla Varvet på auktion.^[47]
• 1826, 3 december – Carl Johans kyrka invigs, efter ritningar av major Fredrik Blom, Stockholm.
• 1834, 26 juli – timmerman Anders Ryberg på Majberget och dennes hustru, blir de första offren för koleran i Majorna.^[48]
• 1850 – en brand rasar och ett tiotal hus i området "Fyrkanten" vid Stigberget omfattas.
• 1859 – 71 hus och ett antal gårdsbyggnader eldhärjas
• 1860 – befolkningen uppgår till 8 894 personer.
• 1862, 29 augusti – Majornas tvåklassiga elementarläroverk invigs, beläget vid Djurgårdsgatan.
• 1862 – en storbrand gör 363 personer hemlösa
• 1864 – Majornas första gasverk för gatubelysning startar vi korsningen mellan Såggatan och Karl Johansgatan, verksamheten pågår till 1879 då Göteborgs gasverk tar över.
• 1865 – Antalet krogar i Majorna uppgick till tjugo.
• 1868, 1 januari – Majorna införlivas med Göteborgs Stad.
• 1875, 15 maj – i en liten lokal vid Surbrunn, vid Järntorget, öppnas ett "läsrum för sjömän" det som skulle komma att bli Sjömanskyrkan som idag ligger vid Stigbergstorget.
• 1886 – Majornas flickskola invigs, vid Karl Johansgatan 16. Arkitekt var C Fahlström, och slutkostnaden 118 700 kronor.^[49]
• 1887 i februari – På Gråbergsgatan bodde "Grågubben" Karl Johan Wetterlind, som i samband med en belägring sköt ihjäl flera personer. Händelsen blev känd i hela landet som det "Wetterlindska dramat".^[50]
• 1891 – Bryggeriet Kronan grundas. Byggnaden i Hängmattan på Karl Johansgatan finns kvar än idag.
• 1895 – vid Karl Johansplatsen uppförs ett nytt läroverk, Västra Realskolan, för 500 elever.

1900

• 1904, 1 oktober – Apoteket Hvalen öppnas vid Karl Johansgatan 57 i Majorna.^[51][52]
• 1910, 17 september – Stigbergskajen invigs. Arbetet påbörjades i maj 1906. Kostnad, drygt 1 miljon kronor.^[53] Detta år invigs också Göteborgs fiskhamn.
• 1911, 15 februari – Bark & Warburgs snickerifabriker vid dåvarande Majviken (ungefär vid Stena Lines tysklandsterminal)^[54] brinner ned till grunden; gamla fabriksbyggnaden och upplag samt den nya fabriksbyggnaden vid älven. Hundratals personer miste sin sysselsättning och värden för hundratusentals kronor gick till spillo.^[55]
• Svenska Amerikalinjen startar och det första fartyget avseglar mot New York den 11 december.
• 1916, 5 mars – ett stort ras drabbade Stigbergskajen, då ett cirka 8 000 m² stort område rasade ner i älven och skapade en stupkant på 8 meter.^[56]
• 1959 – startskottet för de omfattande rivningarna i Göteborg. Gröna Gatan-området totalsaneras, trots en för tidsperioden omfattande opinion emot. I Majorna kom sedan saneringarna att pågå fram till mitten av 1980-talet.

2000

Primärområdets utsträckning.

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Majorna-Linné och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Centrum.^[58]

• C.R.A. Fredberg, majpojk, historiker och författare till standardverket Det gamla Göteborg).
• Lars Hanson, skådespelare och klassisk filmcharmör
• Kent Andersson, skådespelare. Född och uppväxt i Rambergsstan på Hisingen. Bodde sina sista år i Majorna.
• Bo Högberg, boxare, uppvuxen i Majorna.
• Arne Hegerfors, sportkommentator född i Majorna.
• Lars Brandeby, skådespelare.
• Frank Baude, murare, kommunistisk politiker
• Georg Rydeberg, skådespelare.
• Sofia Pekkari, skådespelerska, uppvuxen i Majorna.
• Roffe Ruff, rappare, född i Majorna.
• Jenny Nyström, konstnär och illustratör, flyttade till Majorna som åttaåring.
• Kapten Röd (Björn Nilsson), reggae och dancehall-artist, född i Majorna.
• Joel Alme, artist
• Maj Karlsson, riksdagsledamot för Vänsterpartiet.
• Ivar Arpi, skribent, författare och debattör.
• Gunnar Gren, fotbollsspelare
• Eino Hanski, ryskfödd svensk-finsk författare som bodde på Pölgatan under en längre tid.

• 
  Majornas vuxengymnasium, sommaren 2000.
• 
  Göteborgsvy från tornet vid Sjöfartsmuseet i Majorna
• 
  Skulpturgruppen Ett segelfartyg sover i hamnen av skulptören Bianca Maria Barmen på Stigbergstorget.
• 
  Gathenhielmska reservatet sett från Djurgårdsgatan

• Majornas kommunalförening
• Marieberg (olika betydelser)
• Stadsdelar i Göteborgs kommun
• Stadsplanering i Göteborg
• Stadsplanering i Sverige

• Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 
• Lindälv, Elof (1981). Kulturminnen i Majorna : en vägvisare till några sevärdheter (2. uppl). Göteborg: Utg. Libris 337818 
• Göteborg. Allhems landskapsböcker, 99-0117515-1 (3. uppl., omarb. och tillökad). Malmö: Allhem. 1960. sid. 64. Libris 1297922 
• Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg : 1619-1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. 1982. Libris 504662 

• Gamla Majpojkars förbunds skriftserie. Göteborg: Elanders Boktryckeri Aktiebolag. 1931–1968. Libris 3228983 
• Agroth, Stig Allan (1976). Majornamotiv. Göteborg: Länssparbanken Göteborg i samarbete med Carl Johans församling. Libris 152374 
• Bjur, Hans; Engström Krister (2018). Lilienbergs stad: Göteborg 1900-1930 (Första upplagan). Stockholm: Balkong. sid. 164–177. Libris 20872931. ISBN 978-91-87553-23-3 
• Blomgren, Gunnar W (1991). På mammas gator. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592826. ISBN 91-7029-064-4 
• Boman, K. A (2002). ”Bläsan : minnen från det gamla Majorna”. Göteborg förr och nu 2002(29),: sid. 91–95  : ill. 0348-2189. ISSN 0348-2189.  Libris 9132524
• Masthugget, Majorna : om hemarbete och vardagsliv i arbetarstadsdelar i Göteborg. Lokalhistorisk identitet, 0280-1787 ; 1. Göteborg: Etnologiska fören. för Västsverige. 1982. Libris 359010 
• Bågenholm, Ragnhild (1960). Land och hav : en rapsodi om majbor. Göteborg: Rundqvist. Libris 1250858 
• Bågenholm, Ragnhild (1955). Min barndom i Majorna. Göteborg: Elander. Libris 1492539 
• Carlson, Gösta (2007). Majorna : en resa genom fem sekel. Göteborg: Ola Carlson Form i samarbete med Föreningen Gamla Majgrabbar. Libris 10936619. ISBN 978-91-975789-1-2 
• Egenart & särdrag i stadsdelen Majorna. Göteborg: Projekt Luftslottet. 1995. Libris 2047264 
• Fallstudie Majorna : hållbar utveckling utifrån lokalsamhällets behov och önskemål  : [fallstudie 2004 Göteborgs miljövetenskapliga centrum]. Göteborg: Göteborgs miljövetenskapliga centrum. 2005. Libris 9901587. ISBN 91-88376-28-1 
• Forsberg, Anders (2010). Linje 3 : en spårväg till Majorna. Spårvägarna i Göteborg, 1652-6856 ; 6. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget. Libris 11743190. ISBN 978-91-86275-24-2 (korr) 
• Fredberg, Carl Rudolf A:son (1919–1920). Det gamla Göteborg : lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 1. Göteborg. sid. 26ff. Libris 2054906. https://runeberg.org/gamlagot/1/0026.htm 
• Det gamla Majorna i bilder : Urval ur gamla majpojkars bildarkiv utg. av Gamla majpojkars förbund. Göteborg: [Wettergren & Kerber]. 1935. Libris 1354552 
• Hansson, Einar; Nowicka, Jacqueline (2006). Stadsvandra på egen hand i Majorna & Linnéstaden. Göteborg: Hälsolots. Libris 10620957 
• Hegeland, Hugo (1978). Barnhemsbarn : min kollektiva uppväxt. Stockholm: Natur och kultur. Libris 8348133. ISBN 91-27-00852-5  – Självbiografisk skildring av en uppväxt som barnhemsbarn i Majorna på 1930-talet.
• Inredning av vindar i landshövdingehus : exempel från Majorna. Göteborg: Göteborgs stadsbyggnadskontor. 2001. Libris 8382476. ISBN 91-89088-09-3 (spiralh.) 
• Johansson, Thomas; Kuosmanen Jari, Sernhede Ove (2003). Majorna, en stadsdel i rörelse  : mobilisering, nätverk och lokalt medborgarskap. Göteborg: Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS), Univ. Libris 9019244. ISBN 91-974333-3-0 
• Jonsson, Oscar (1978). Örgryte och Majornas gamla skolor. Göteborg: Pro caritate. Libris 7744943. ISBN 91-85046-23-X 
• Lindälv, Elof (2001[1977]). Klippans kulturreservat och andra byggnadsminnen i Majorna. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 12 (Faks.-uppl). Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris 3331250 
• Majornas historia : krig och oxar, sill och socker  : nedslag i uthamnen Majornas historia fram till 1920. Arkiv i Väst, 0283-4855; 6. Göteborg: Landsarkivet. 2007. Libris 10578605. ISBN 978-91-631-4116-4 
• Nilsson, Alfons (1932). Majpojkar : skolminnen. Gamla Majpojkars förbunds skriftserie ; 3[a]. Göteborg: Gamla Majpojkars förbunds förl. Libris 1354555 
• Pehrsson, Per (1926). Majornas kyrkokrönika. Stockholm: Diakonistyrelsen. Libris 1341803 
• Rosén, Axel (1940). Det forna Majorna i ord och bild (2. uppl). Göteborg: Elander. Libris 1375654 
• Sedenmalm, Staffan (2000). ”Karl Johansgatans landshövdingehus : bebyggelsehistoria och reflektioner i "Hängmattan"”. Göteborg förr och nu (Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund, 1960-) 2000 (28),: sid. 105–124  : ill. ISSN 0348-2189. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189.  Libris 8194688
• Stadsförnyelse i Majorna : ombyggnad, nybyggnad och stadsförnyelse : projekt i Arkitekturens teori och historia A3/A4 vt -82. Göteborg: Inst. 1982. Libris 1438961 
• Svensson, Svante (1935). Tidsbilder från gamla Majorna. Gamla Majpojkars förbunds skriftserie ; 4. Göteborg: Gamla Maj-pojkars förbunds förl. Libris 1354557 
• Thomæus, Gustave (1949). Kaparen och konstnären : Lars Gatenhjelm och Johan Nilsson. Göteborg: Gumpert. Libris 8221015 
• Översiktsplan för Göteborg. Majorna : lokalt program. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. 2000. Libris 3088657 

• Carlson, Gösta (1996). Marcus från Majorna. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592963. ISBN 91-7029-302-3 
• Gegerfelt, Alf (1992). Drömmar i Majorna. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592860. ISBN 91-7029-098-9 
• Gegerfelt, Alf (1989). Maria från Majorna. Göteborg: Tre böcker. Libris 7592777. ISBN 91-7029-013-X 

• Vädersågen i det Gamla Göteborg Wikimedia Commons har media som rör Majorna.
  Bilder & media
• Göteborgs Stad Majorna^{[död länk]}

• Matteuskyrkanl
• Azalea BK,
• Kungsladugårds BK
• Ösets BK
• Sandarna BK
• Majornas boxningsklubb, MBK.
• Majornakyrkan
• Djurgårdsskolan[2]
• Kulturhuset Oceanen
• Engelska teatern Galleri Majnabbe,
• Ett flertal mindre gallerier
• Klippans Bruksbåtsförening.
• I Gamla sockerbruket ligger Konstnärernas kollektivverkstad, KKV.

v • r Stadsdelar i Göteborgs kommun Angered · Annedal · Arendal · Askim · Backa · Bagaregården · Bergsjön · Bergum · Biskopsgården · Björlanda · Bräcke · Brämaregården · Bö · Delsjön · Fiskebäck · Färjestaden · Gamlestaden · Guldheden · Gullbergsvass · Gårda · Gårdsten · Haga · Heden · Hjällbo · Högsbo · Inom Vallgraven · Johanneberg · Järnbrott · Kallebäck · Kommendantsängen · Kortedala · Krokslätt · Kungsladugård · Kviberg · Kvillebäcken · Kyrkbyn · Kärra · Kålltorp · Landala · Lilleby · Lindholmen · Lorensberg · Lundbyvassen · Lunden · Majorna 1 rote · Majorna 2 rote · Majorna 3 rote · Majorna 4 rote · Masthugget · Nordstaden · Nya Varvet · Näset · Olivedal · Olofstorp · Olskroken · Pustervik · Rambergsstaden · Rud · Rödbo · Rödjan · Sandarna · Sannegården · Skogome · Skår · Slottsskogen · Stampen · Stigberget · Styrsö · Syrhåla · Säve · Sävenäs · Sörred · Tingstadsvassen · Tolered · Torp · Torslanda · Tuve · Tynnered · Utby · Vasastaden · Älvsborg · Änggården · Önnered