Henning von Krusenstierna | |
Henning von Krustenstierna vid tiden för sitt innehav av sjöministerposten. | |
Information | |
---|---|
Född | 19 februari 1862 Bäve, Sverige |
Död | 30 oktober 1933 (71 år) Stockholm, Sverige |
Begravningsplats | Galärvarvskyrkogården[1] |
I tjänst för | Sverige |
Försvarsgren | Marinen |
Tjänstetid | 1882–1927 |
Grad | Amiral |
Befäl | Marinstaben |
Henning Wilhelm Mauritz von Krusenstierna, född 19 februari 1862 på Nedre Bräcke, Bäve, (idag Uddevalla),[2] död 30 oktober 1933 i Stockholm, var en svensk sjöofficer och sjöminister.
Henning von Krusenstierna var son till Carl von Krusenstierna, kapten i flottan, och Selma Berggren. Efter inskrivning vid Kungliga Sjökrigsskolan 1876 med elevnummer 21 genomförde han sjöexpedition med fregatten HMS Norrköping 1877 och ångkorvetten HMS Saga 1878–1882. Åren 1883–1885 tjänstgjorde von Krusenstierna ombord på fregatten HMS Vanadis under en världsomsegling. 1890–1891 tjänstgjorde han i den italienska örlogsflottan. Efter hemkomsten från Italien var von Krusenstierna placerad i flottans stab fram till 1905 med avbrott för kortare sjökommenderingar. 1892 blev han utnämnd till kapten och Kommendörkapten 1903.
Henning von Krusenstierna var chef för Sjöförsvarsdepartementets kommandoexpedition 1906–1909, statsråd och chef för Sjöförsvarsdepartementet 1910–1911, stabschef till Inspektören för flottans övningar till sjöss 1911–1916, chef för marinstaben 1916–1927. 1912 utnämndes Kommendör, 1916 till Konteramiral, 1923 till Viceamiral och Amiral 1927. Han tog avsked från aktiv stat 1927 men stod kvar i reserv till 1932 och var under den perioden ledamot av krigshovrätten.
Henning von Krusenstierna avled i sitt hem i Äppelviken [3] och är begravd på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.[4] Han var ogift.
Företräddes av Carl August Ehrensvärd |
Sveriges sjöminister 1910–1911 |
Efterträddes av Jacob Larsson |
Företräddes av Ludvig Sidner |
Chef för Marinstaben 1916–1927 |
Efterträddes av Otto Lybeck |