För musikalbumet av Sean Banan, se En svensk klassiker (album).

En svensk klassiker, även kallat klassikern, kallas kombinationen av fyra stora svenska långlopp och har funnits sedan 1972. För att få diplomet behöver man fullfölja fyra långlopp under en period av 12 månader. Mer än 32 000 personer (varav 6 000 är kvinnor) kan titulera sig "en svensk klassiker". Det finns även kortare varianter av klassikern; tjejklassikern riktar sig till tjejer från 15 år och uppåt. Sedan 2006 finns även halvklassikern (klassikerhalvan 2006-2010).

Vad som ingår i klassikern

En svensk klassiker

En svensk klassiker - halva (tidigare klassikerhalvan, halvklassikern)

En svensk klassiker - tjej (tidigare Tjejklassikern)

En svensk klassiker - korta

Utvecklingen genom åren

Särskilda bedrifter

På frimärken

En Svensk Klassiker finns avbildade på svenska frimärken som utkom den 16 januari 2014. Fem olika frimärken har en bild vardera av Vasaloppet, Lidingöloppet, Vansbrosimningen, Vätternrundan och Engelbrektsloppet.[6]

Vasaloppet har avbildats på frimärke tidigare. En bild av Vasaloppets start 1972 fanns med i frimärkshäftet I Dalom, som utkom den 2 mars 1973.[7]

Källor

  1. ^ ”Nu kommer Nattvasan ingå i den svenska klassikern”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/nu-kommer-nattvasan-inga-i-den-svenska-klassikern. Läst 27 februari 2024. 
  2. ^ [a b] ”Klassikertopplistor”. Arkiverad från originalet den 16 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220116181016/https://resultat.ensvenskklassiker.se/toplist. Läst 10 augusti 2020. 
  3. ^ ”Superklassikern”. Mynewsdesk. Arkiverad från originalet den 6 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180706162103/http://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/superklassikern-89746. Läst 9 juli 2017. 
  4. ^ ”Först i världen att genomföra en svensk klassiker på en gång på vintern”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/han-slar-det-mesta-svensk-klassiker-pa-tva-dygn. Läst 9 juli 2017. 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100129174612/http://flinta.brimba.nu/Presentation/index.html. Läst 24 november 2009. 
  6. ^ Bulletin nr 1 2014, ss. 8-10 Arkiverad 1 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Sigurd Tullberg, Frimärkenas Sverige och Sveriges frimärken, Bok och Bild, 1975, ISBN 91-7020-024-6, s. 361

Externa länkar