Conrad Gesner | |
![]() | |
Född | 26 mars 1516[1] Zürich[2] |
---|---|
Död | 13 december 1565[1] (49 år) Zürich[2] |
Begravd | Grossmünster |
Andra namn | Philiatrus Evonymus[3], Conradus Bolovesus[4], Jacobus Carronus[4], Philiater Euonymus[5], Philiater Evonymus[5], Philiatrus Euonymus[5], Philiatros Euonymus[5], Conrad Bolovesus[5], Konrad Bolovesus[5], Conrado Boloveso[5], Conradus Bolovesus Fridemontanus[5], Jacob Carronus[5] och Jakob Carronus[5] |
Medborgare i | Schweiz |
Utbildad vid | Strasbourgs universitet Bourges universitet Montpelliers universitet ![]() |
Sysselsättning | Språkvetare, biolog, botaniker, ornitolog, biodlare, universitetslärare, läkare, bibliograf, zoolog, alpinist, naturvetare |
Befattning | |
Professor, klassisk grekiska (1537–1540) Professor, naturfilosofi (1557–1565) | |
Arbetsgivare | Zürichs universitet Lausannes universitet |
Redigera Wikidata |
Conrad Gesner, född 1516, död 1565, var en schweizisk naturforskare och professor vid universiteten i Lausanne och Zürich.
Gesner författade flera stora arbeten inom ett antal områden, det mest kända är den zoologiska uppslagsboken Historiae animalium (fem band år 1551-87). Bland andra verk finns botaniska (Enchiridion historiae plantarum, 1541, och Catalogus plantarum, 1542) och lingvistiska (Mithridates de differentis linguis, 1555, som var en förteckning över 130 språk), samt bibliografin Bibliotheca universalis (1545). Han lät även publicera bilder på fossiler och kristaller i en bok om stenar 1565. Han dog i pest.
Växtfamiljen Gesneriaceae och släktet Gesneria är uppkallade efter Gesner. Även asteroiden 9079 Gesner är uppkallad efter honom.[6]
|