Carl Djerassi
Carl Djerassi, 17 juni 2004.
Född29 oktober 1923[1][2][3]
Wien[4]
Död30 januari 2015[3][5][6] (91 år)
San Francisco[7], USA
Medborgare iÖsterrike[8][9], USA[10][11][12] och Bulgarien
Utbildad vidUniversity of Wisconsin–Madison
Kenyon College
Tarkio College
Wayne State University
American College of Sofia
Imperial College School of Medicine
SysselsättningKemist[13][6], forskare[14][15], samlare[6], författare[16][17][6], universitetslärare, dramatiker[6]
ArbetsgivareWayne State University
Ciba AG
Stanforduniversitetet
Novartis
MakaNorma Lundholm Djerassi
(g. 1950–1976)[18]
Diane Middlebrook
(g. 1985–2007)
BarnDale Djerassi (f. 1953)
Utmärkelser
ACS-priset i kemi (1958)[19]
Ernest Guenther Award (1960)[20]
Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1963)
Scheelepriset (1972)
Chemical Pioneer Award (1973)[21]
ACS Award for Creative Invention (1973)[22]
National Medal of Science (1973)
Perkinmedaljen (1975)[23]
Wolfpriset i kemi (1978)[24]
National Inventors Hall of Fame (1978)[25]
NAS Award for the Industrial Application of Science (1990)[26]
National Medal of Technology and Innovation (1991)[27]
Priestleymedaljen (1992)[28]
Prins Mahidol-priset (1995)
Willard Gibbs-priset (1997)[29]
William Procter-priset för vetenskapliga bedrifter (1998)
Inhoffen-medaljen (1999)
Othmer Gold Medal (2000)[30]
GDCh-Preis für Journalisten und Schriftsteller (2001)[31]
Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden - stora kommendörskorset (2003)
American Institute of Chemists Gold Medal (2004)[32]
Utländsk ledamot av Royal Society (2010)[33]
Edinburgh Medal (2011)
Hedersdoktor vid Technische Universität Graz
Österrikes hederskors för vetenskap och konst
Hedersdoktor vid Wiens universitet[34]
Stora hederstecknet i silver av Österrikiska republikens förtjänstorden
Hedersdoktor vid Innsbrucks universitet
Nevada Medal
Hedersdoktor vid Universitetet i Heidelberg
Webbplatsdjerassi.com
Redigera Wikidata

Carl Djerassi, född 29 oktober 1923 i Wien, Österrike, död 30 januari 2015 i San Francisco, Kalifornien, USA, var en österrikisk-amerikansk kemist.

1949 anställdes Djerassi som biträdande forskningschef vid företaget Syntex i Mexico City. Där lyckades han 1951 tillsammans med forskningskollegorna Luis Miramontes och George Rosenkranz syntetiskt framställa progestinet noretisteron (19-nor-17α-etynyltestosteron), som under 1960-talet skulle komma att användas i de första p-pillren. Noretisteron har egenskaper liknande det naturliga hormonet progesteron som förhindrar ägglossning.

Djerassi var sedan 1959 professor i kemi vid Stanford University i Kalifornien. 1972 mottog han Scheelepriset och invaldes samma år som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien och blev 1984 utländsk ledamot av svenska Ingenjörsvetenskapsakademien. Han tilldelades 1973 den amerikanska utmärkelsen National Medal of Science i klassen för kemi.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, Carl Djerassi, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Internet Speculative Fiction Database, Carl Djerassi, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, The Guardian .[källa från Wikidata]
  5. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Carl Djerassi, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c d e] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  7. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, BBC .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.independent.co.uk .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.telegraph.co.uk .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, BBC .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.telegraph.co.uk .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, BBC .[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, The Guardian .[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
  16. ^ läs online, Nature .[källa från Wikidata]
  17. ^ läs online, Nature .[källa från Wikidata]
  18. ^ läs online, www.almanacnews.com .[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, www.proed.acs.org .[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, www.acs.org .[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, www.theaic.org .[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, www.acs.org .[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, sci-america.org .[källa från Wikidata]
  24. ^ läs online, wolffund.org.il .[källa från Wikidata]
  25. ^ läs online, www.invent.org .[källa från Wikidata]
  26. ^ läs online, www.nasonline.org .[källa från Wikidata]
  27. ^ läs online, www.nationalmedals.org .[källa från Wikidata]
  28. ^ läs online, www.acs.org .[källa från Wikidata]
  29. ^ läs online, chicagoacs.org .[källa från Wikidata]
  30. ^ läs online, www.sciencehistory.org .[källa från Wikidata]
  31. ^ läs online, en.gdch.de .[källa från Wikidata]
  32. ^ läs online, www.theaic.org .[källa från Wikidata]
  33. ^ läs online, Internet Archive , läst: 30 april 2022.[källa från Wikidata]
  34. ^ läs online, geschichte.univie.ac.at .[källa från Wikidata]

Tryckt litteratur

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]