Adelina Patti | |
Född | 19 februari 1843[1][2][3] Madrid[4][3][1] |
---|---|
Död | 27 september 1919[4][5][6] (76 år) Brecon[1], Storbritannien |
Begravd | Père-Lachaise och Grave of Cederstrom |
Medborgare i | Spanien och Kungariket Italien |
Sysselsättning | Operasångare, kompositör[7] |
Make | Ernesto Nicolini (g. 1886–)[8][9] |
Föräldrar | Caterina Barili |
Släktingar | Carlotta Patti (syskon)[8] |
Utmärkelser | |
Royal Philharmonic Society Gold Medal (1895) Litteris et Artibus (1900) | |
Redigera Wikidata |
Adelina Patti, egentligen Adela Juana Maria Patti, född 19 februari 1843 i Madrid, död 27 september 1919 i Wales, var en italiensk-amerikansk sopran. Hon var syster till Carlotta Patti.
Adelina Patti framträdde första gången på en konsert i New York redan 1850, debuterade sedan som operasångerska i samma stad 1859 och i London 1861. Hon vann från första början glänsande framgång, vilken sedan ytterligare befästes genom en rad turnéer i Europa och USA. Hon räknas som en av de tre största bel cantosopranerna på 1800-talet tillsammans med Jenny Lind och Kristina Nilsson. Ett trettiotal grammofoninspelningar finns bevarade från den senare delen av karriären i början av 1900-talet. Bland Adelina Pattis många framträdanden märks Rosina i Barberaren i Sevilla, Violetta i La Traviata, titelpartiet ur Lucia di Lammermoor med flera. Hon framträdde även på en välgörenhetskonsert i Stockholm 1900.
Patti gifte sig 1868 med markisen de Caux, 1886 med operasångaren Ernest Nicolas (död 1898) och för tredje gången 1899 med den svenske friherren Olof Rudolf Cederström.
Nedslagskratern Patti på planeten Venus är uppkallad efter henne.[10]